Mia Bernhardsen arbetar på Svenskt Näringsliv med fokus på kompetensförsörjning och kompetensutveckling

Vilken kompetens efterfrågas i Västmanland?

Vartannat år undersöker Svenskt Näringsliv företagens kompetensförsörjning i Rekryteringsenkäten. Årets rapport skulle precis presenteras när Covid-19 slog till. Mia Bernhardsen på Svenskt Näringsliv berättar mer om nuläget och vad företagen svarade innan pandemin intog Sverige.

Mia Bernhardsen arbetar på Svenskt Näringsliv med fokus på kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Hon är även projektansvarig för undersökningen Rekryteringsenkäten.

– När Covid-19 slog till ordentligt lade vi rapporten åt sidan för att fokusera på att hjälpa företag genom krisen. Nu har vi återgått till att arbeta vidare med rapporten och även gjort en uppdatering för att se hur kompetensförsörjningen påverkats av Corona. Rekryterings­enkäten genomfördes under november förra året och trots att mycket förändrats till idag så är vår tro att rapporten ger en bra bild av de underliggande kompetensbehoven, säger Mia.

Den nya uppdaterade rapporten kommer att presenteras under hösten, ­enligt plan i slutet på september förklarar Mia. Vad säger då enkätsvaren från i november 2019 då undersökningen genom­fördes?

– För företagen var kompetensförsörjningen den största utmaningen. 71 procent av alla företag i Västmanland uppgav att de hade svårt att rekrytera. Självklart så skulle svaret se annorlunda ut idag, då även branscher som drabbats extra hårt av Corona så som restaurang och lokaltrafik då hade svårt att rekrytera.

Vad är det då som ligger bakom den ­underliggande kompetensbristen?

– Grundläggande är att det pågår ständiga förändringar i näringslivet där kompetenser behöver följa förändringstakten i omvärlden. Ett exempel på ett sådant område som påverkar hela näringslivet är teknikutvecklingen och digitaliseringen. Utöver detta kan vi se att allt för få väljer en yrkesinriktad utbildning i förhållande till efterfrågan på praktisk yrkeskompetens.

Vad är det företag menar när de pratar om kompetens?

– I de öppna svaren i undersökningen framkommer det att företag ser på kompetens som ett samlingsbegrepp som innehåller såväl kunskap, färdigheter, förmågor och även viljan och drivet att göra något. I vissa branscher och företag är det vanligare att man söker efter personer som har det rätta drivet för att sedan bygga på med nödvändiga kunskaper och färdigheter. I andra branscher är kravet på formella kvalifikationer större och då ser kompetenskraven annorlunda ut.

Vad är den mest eftersökta kompetensen?

– Det råder stor efterfrågan på det praktiska yrkeskunnandet kombinerat med praktisk yrkeserfarenhet. Det behöver nödvändigtvis inte vara inom exakt samma yrkesområde. Om du exempelvis har erfarenheter av processteknik eller automation inom industrin är du anställningsbar inom många företag. Det gäller inom flera yrkesområden och i flera branscher.

När vi pratar kompetensutveckling är det samtidigt viktigt att peka på de möjligheter som finns för fortbildning förklarar Mia.

– Idag finns flertalet korta kurser och utbildningar för yrkesverksamma som har behov av att bygga vidare på sin kompetens. Ett exempel på det är yrkeshögskolorna som har ett utbildningsutbud som utgår ifrån den efterfrågan som finns i företagen. Deras kurser är eftergymnasiala men jag tror att vi även skulle behöva mer av efterfrågestyrda yrkeskurser på gymnasial nivå. Gymnasieskolornas yrkesprogram utgör en viktig rekryteringsbas för flera näringar såsom samhällsbyggnad, transport, industrin, besöksnäringen och vård och omsorg. Det finns redan idag branschrekommenderade kurspaket som ligger inom Komvux. Det vore värdefullt om dessa kurspaket kunde tillgängliggöras för fler.

– En annan viktig fråga är hur vi kan sprida information om alla de kurser och utbildningar som finns för företag och deras anställda oavsett utbildningsnivå och huvudman.

Vilken kompetensprofil har då varit svårast att r­ekrytera i Västmanland?

– Det är högskoleutbildad personal. Trots att vi har MDH på hemma­plan så är behovet uppenbart ännu större. Det här går nog att förstå utifrån att vi har många kunskapsintensiva företag i Väst­manland. För att svara mot behovet behöver fler uppmuntras att söka de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna på högskola och universitet. Här behöver man börja jobba i tidiga åldrar med barn och ungdomars intresse för det som på EU-nivå kallas STEM-kompetenser (Science Technology Engineering och Mathematics). Regionalt goda exempel att bygga vidare på är exempelvis Teknikcollege.
Finns det tydliga skillnader mellan villkoren för små och medelstora företag jämfört med större bolag?

– De större företagen arbetar med ­rekryteringar kontinuerligt och har ofta en väl upparbetad process för rekrytering. För små och medelstora företag blir det mer kännbart om de inte får tag på rätt person. En vanlig konsekvens hos små och medelstora företag av att de inte lyckas rekrytera är minskad försäljning och att de får tacka nej till uppdrag. Vi ser att det tyvärr är allt för vanligt och ger svåra konsekvenser.

– Små och medelstora företag skiljer även ut sig när man ser till de öppna svaren. Där är det tydligt att de i större utsträckning efterfrågar multikompetens hos kandidater. Det vill säga ett slags både och kompetenser så som el och motor, ekologisk matlagning och språk etc. En annan ­kompetens som nämns är företagsamhet, det vill säga personal som förstår det lilla företagandets villkor och möjligheter. Här är Ung företagsamhet ett gott exempel att bygga vidare på lokalt.

Vilken förmåga har störst betydelse när företag ­väljer mellan olika kandidater?

– Här är det tydligt att det handlar om motivation, engagemang och driv som är allra viktigast. Det är många som uttrycker det. Samtidigt är det svårt att klara sig bara på ett bra engagemang såklart, men kombinationen av drivet och att ha lätt att lära kommer många långt på.

Vilka branscher var det som hade svårast att rekrytera i slutet på 2019?

– Främst var det företag inom samhällsbyggnadssektorn så som plåt/ventilation, måleri, installation, delar av industrin och transportsektorn. De företag som inte hade lika svårt att rekrytera var företag inom handeln och medieföretag, men även i dessa branscher var det över 50 procent av företagen som hade svårigheter att rekrytera. Så kompetensförsörjningen är en utmaning i alla branscher.

Vad blir då konsekvenserna av misslyckade rekryteringar. Här finns både kortsiktiga och långsiktiga effekter.

– Den vanligaste konsekvensen är att de får tacka nej till uppdrag, i andra hand dra ned på produktionen eller minska service. En annan vanlig konsekvens är sämre lönsamhet till följd av ökande kostnader. Långsiktigt kan det även handla om att expansionsplaner får justeras eller skjutas på framtiden. Här är oron för kompetensförsörjning något som påverkar framtidstron, tror man att vi kommer kunna växa och ta hem de uppdrag som man vill ha?

– I Västmanland finns en styrka i att vi har en stark industrisektor som är teknik och kunskapsintensiv. Får man dessutom till ett bra samarbete mellan företag kan man tillsammans sörja för att kompetensen stannar kvar och utvecklas i regionen. När några företag behöver dra ned, kan andra företag gasa.

Vad har då hänt med kompetensbehoven under det senaste halvårets Corona-pandemi?

– I nuläget är det svårt att få en överblick över alla förändringar i alla branscher. Jag blir imponerad över hur många företag som har tvingats och haft förmågan att kunna ställa om sin verksamhet. Allt från de som ställt om produktion utifrån nya behov som handsprit till de som ställt om i det lilla. När Sverige anpassar sig till det nya normalläget så kommer företagens kreativitet och innovationskraft att vara avgörande. Det är delvis ett annat Sverige, samtidigt som underliggande strukturer och mönster är desamma. Vi kommer fortsatt behöva transporter, industrier, samhällsbyggnad, besöksnäring, handel och tjänsteföretag etc. Däremot kan villkor och förutsättningar ha förändrats.

– Det vi skulle vilja fånga upp nu är om och hur kompetensbehoven förändras som en följd av Corona och om det handlar om övergående eller mer permanenta förändringar. Redan idag tror vi att vissa företag efterfrågar delvis nya kompetensprofiler, där digital kompetens blir viktigare. När det gäller digitalisering har vi idag tagit de kliven som vi tidigare bara pratar om. Här får vi vara ödmjuka inför vad framtiden kommer att innebära, säger Mia Bernhardsen på Svenskt Näringsliv.