Urstark tillväxt i Europa inom järnvägen

Alstom är den största aktören på järnvägsmarknaden i Sverige med över 1000 levererade tåg. Bolaget är i stark tillväxt i Sverige, där Västerås spelar en nyckelroll. Globalt sett har  järnvägsbranschen också medvind. Framgång träffar Maria Signal Martebo, som är vd på Alstom Sverige sedan april 2022. Frånsett fem år, har Maria dedikerat hela sitt yrkesliv åt järnvägen med mångårig erfarenhet på såväl Alstom som Bombardier.

Hur står sig Alstom Sverige just nu? 

– Vi är ett otroligt dynamiskt ­bolag i stark tillväxt, med ett knivskarpt ­fokus på innovation. Vi anställer, växer och tar in nya ordrar. Dessutom investerar vi i våra fastigheter. Kort sagt är det otroligt mycket positivt som händer just nu. Även om vi har en lång ­historia i ­staden så är vi som varumärke ett nytt företag för Västeråsarna. ­Därför känns det ­viktigt att dela med sig av allt coolt vi gör idag och allt spännande som ­kommer hända framåt, säger Maria ­Signal ­Martebo.

Idag är Alstoms verksamheter utspridda på flera platser i Västerås. 

– I oktober flyttar vi in i en ny fastighet på Finnslätten, där vi samlar allt under ett tak. One Roof som vi säger internt. Även delar av serviceenheten som finns på Finnslätten idag flyttar in i den nya fastigheten. Det innebär samtidigt att vi lämnar arvet då vi suttit på samma plats alla år ända sedan ASEA-tiden. Faktum är att vi även i Stockholm gör en stor flytt, om det nya kontoret bara ligger ett kvarter bort. För oss är det en viktig signal att vi satsar på nya och mer anpassade lokaler. Dessutom kommer vi att sitta tillsammans med flera andra stora aktörer inom grön mobilitet och energiomställning. 

Labb för innovation

Maria berättar vidare att Alstom har ett stort fokus på innovation. 

– Häromveckan visade jag runt den franska transportministern i våra lokaler. Jag kände en stor stolthet över att kunna visa upp all spännande teknik vi arbetar med. Då det är svårt att testa teknik skarpt i vår bransch är vi beroende av långa serier av tester i labbmiljö.

Det gör att våra labb är nära knutna till innovationsskapande, till exempel att för att utvärdera hur ett nytt drivsystem fungerar. Exempelvis håller vi att testa en uppdatering av ett dieseltåg för franska marknaden, där vi tar ut dieselmotorn och sätter in batterier istället. Ett perfekt exempel på samverkan mellan innovation, labb och att bidra till att ställa om till grön mobilitet. 

Vill du berätta om några av de viktiga ordrar ni tagit det senaste året? 

– Först och främst skulle jag vilja nämna vårt stora flaggskepp, 25 nya snabbtåg till SJ som kommer att gå 250 km/h. Ordern tecknades några dagar efter att jag började som vd och är något vi är superstolta att få arbeta med. Idag är arbetet i en konstruktionsfas, delar av arbetet sker i Västerås, men det mesta hos vår systerenhet i Tyskland. När tågen börjar levereras 2026 kommer vi att bli jätteglada. Ett annat prestigeprojekt är att återigen fått ansvar att göra underhåll för Tåg i Bergslagen även om en ny operatör tagit över driften. För att serva de längre tågen kommer vi att förlänga byggnaden vi internt kallar för Korvis eller Korvfabriken, det vill säga vår underhållsverkstad. Sedan tidigare arbetar vi även med att modernisera SL:s tunnelbanetåg från 1990-talet, med ny uppdatering inredning med mera. 

Elektriska drivsystem för hela världen

Den största delen av Alstoms produktion går på export. Service och underhåll är däremot något som sker inom landet, det blir för dyrt att skicka tåg till andra länder. 

– Vi arbetar med utveckling av elektriska drivsystem för hela världen. Om du öppnar huven på en elbil finns det där en massor av elkomponenter som vi har haft på tåg i 140 år. Det utvecklar vi här i huset och produktionen sker på Finnslätten. En stor del av våra leveranser sker också till våra systerföretag i Frankrike och Storbritannien. 

Idag arbetar nästan 750 anställda på Alstom i Västerås.

– Vi har ett stort fokus på utveckling här, vilket gör att lite mer än hälften av alla anställda är ingenjörer. När det gäller utvecklingen av drivsystem har vi ett globalt ansvar för forskning och utveckling.

Det gör att det ställs höga krav på att vi ska vara konkurrenskraftiga när det gäller utveckling och innovation. 

Ett viktigt fokus framöver för Alstom är att utveckla sitt arbete med innovationer. 

– Inom vår innovationshubb Inno-vation Station arbetar vi för ett närmare samarbete med startups och universitet som MDU och KTH. Snarare än att skapa en innovation kopplad till en enskild produkt handlar det mer om att förnya sättet att arbeta på. Här tror vi även att det blir en positiv effekt när vi alla samlas på Finnslätten, vilket möjliggör fler samarbeten med våra kollegor där. Då vår elektrifieringsresa redan pågått i 140 år har vi även något att bidra till i samarbete med andra företag som arbetar med elektrifiering. 

Hur ser tillväxten ut i branschen ur ett europeiskt perspektiv? 

– Det är en urstark tillväxt. Ett exempel är Frankrike som nyligen meddelat att de investerar 100 miljarder euro på järnväg under de kommande 17 åren. Tyskland har samtidigt tagit beslut om en jätteupphandling om nya höghastighetståg och i Italien har redan höghastighetstågen förändrat pendlingsmönstret i hela landet. Det finns en otrolig utvecklingskraft inom järnvägen.

Hur ser era utmaningar ut när det gäller er tillväxt? 

– Jag känner mig ibland som en raspig skiva, men det handlar om rekrytering. Vi märker att det går bättre och bättre med att vi blir mer kända som Alstom, och att det är tydligt att vi är den största aktören inom järnvägsmobilitet. Vi skulle behöva rekrytera ingenjörer, de som arbetar med kvalitet, projektledare och även spännande yrken som felsökare. Jag hade gärna blivit felsökare, det kan krävas nästan som detektivarbete för att hitta fel på tåg som kommer in för service.

Det krävs även fler utbildningar, idag är det bara KTH som har en järnvägsteknisk utbildning på universitetsnivå. Samtidigt skulle många fler inom region och myndigheter behöva utbilda sig hur järnvägssystemet fungerar. 

Krävs ökad järnvägskapacitet 

Signal Martebo lyfter fram att bolaget har ett stort engagemang för utvecklingen av järnvägen i Sverige.

– När det talas om industrins utmaningar är det naturligt nog mycket fokus på frågan om energiförsörjning, men transportkapaciteten i nord-sydlig riktning är också en flaskhals. Näringslivet driver på i dessa frågor och vill inte ha transporter på lastbil. Ser vi till alla industrisatsningar i norra Sverige, som exempelvis H2 Green Steel, Hybrit och Northvolt, så krävs det en rejält ökad kapacitet i järnvägen för att täcka deras behov. Och det gäller såväl det gods som transporteras norrut som för de färdiga produkterna, som exempelvis fossilfritt stål, som transporteras söderut. För att öka kapaciteten kan man både öka digitaliseringen, göra riktade insatser eller till och med utvärdera om det skulle gå att kunna nyttja inlandsbanan på ett bättre sätt. 

Ett annat viktigt järnvägsprojekt som Alstom engagerat sig i är Oslo-Sthlm 2.55.

– Vi tycker det är angeläget att få till en snabbare förbindelse mellan Oslo-Stockholm. Därför stöttar vi den organisation som driver på i frågan. Dessutom skulle det vara ett bra tillfälle att få till en annan upphandlingsform där vi, eller någon annan aktör i branschen, skulle kunna leverera en nyckelfärdig lösning med infrastruktur, signalsystem, drivsystem och fordon. Vi vill verkligen driva på för detta, säger Maria Signal Martebo avslutningsvis.