Träning i samband med arbetet – en växande trend

Framgång träffar Katarina Bälter, professor i folkhälsovetenskap, och Oskar Halling Ullberg, doktorand i folkhälsovetenskap. De arbetar i forskningsprojektet ”Koncept för framtidens kontor” på Mälardalens universitet. De berättar hur företag kan underlätta för anställda att bli mer fysiskt aktiva. Framgång träffar även Agnes Carstedt på KPMG som berättar hur de försöker inspirera till mer rörelse på gemensamma lunchträningar. 

En viktig samhällsutmaning är att förebygga ohälsa och se till att fler kan leva ett långt liv med god hälsa och bra livskvalitet.  

– Det förebyggande arbetet behöver börja tidigt i livet och här ser vi att det finns en stor potential i att främja god hälsa på arbetsplatsen, såväl under arbetstid som på väg till och ifrån arbetet. För att möta de stora utmaningar vi har kring en åldrande befolkning behöver vi göra mer i arbetslivet. Hälsan spelar också stor roll för att orka med sitt arbete och att kunna minska sjukfrånvaron. Därför gör vi i det här projektet i samarbete med näringslivet, i Västerås kan nämnas Castellum, säger Katarina Bälter. 

Projektet riktar in sig på kontorsarbetare. 

– 60% av alla som har ett arbete idag arbetar på kontor. Kan vi få till en liten förändring av villkoren för hälsa på arbetsplatsen för alla kontorsarbetare så kan vi få till en samhällelig förändring, säger Oskar. 

Vad kan en arbetsgivare göra för att uppmuntra fysisk aktivitet i samband med arbetet? 

– Först och främst är det viktigt att inse som arbetsgivare att arbetsplatsen spelar en stor roll för hälsan. Att leva hälsosamt är något man inte bara gör på fritiden. En arbetsgivare kan uppmuntra fler att cykla till jobbet, äta bra, röra sig på kontoret och diskutera friskvård. Vad gäller cykling, kan det förstås även påverka klimatavtrycket positivt. Här kan arbetsgivaren underlätta med bra förvaring, omklädningsrum och ge olika incitament till de som cyklar. Det går även att uppmuntra walk-and-talk-möten och möten utomhus, säger Oskar. 

Vilka faktorer kan vara hinder för fysisk aktivitet? 

– Det allra vanligaste som lyfts fram är bristen på tid och kostnader relaterade till träning, till exempel gymkort. Arbetsplatsen har här en potential att möjliggöra tid för träning genom att ha ett rum för lättare fysisk aktivitet eller gym i anslutning till arbetsplatsen, låta träning bli en del av arbetet, och på så sätt slipper medarbetare extra transporter till träningslokal samtidigt som man har tillgång till barnomsorg. På det sättet kan arbetsplatsen ses som en arena för ett hälsofrämjande arbetet och bli en möjliggörare istället för ett hinder, säger Katarina. 

Vilka positiva effekter kan man se av friskvård på företag? 

– En forskningsstudie om friskvård på arbetsplatser visade att när man införde en rutin där de anställda tränade 2,5 timme per vecka så ledde det till minskad sjukfrånvaro med 20%. En viktig aspekt är här att anpassa träningen efter vilka arbetsuppgifter man har. De som arbetar på kontor behöver pulshöjande och styrketräning. Har du ett fysiskt hårt jobb, inom till exempel vården, så handlar det snarare om pulshöjande träning som inte ger för hög belastning ihop med avslappning, säger Oskar.

Stort intresse för träning

Sedan pandemins slut har hälsofrågorna kommit att få allt mer plats berättar Katarina och Oskar.

– Det är stark trend ända sedan pandemins slut. Allt fler inser, ska vi ha friska arbetstagare behöver vi se över våra förmåner. Hur kan kontoret göras mer attraktivt, erbjuda nyttig och god mat, möjliggöra återhämtning under dagen samt hur kan vi möjliggöra träning i anslutning till arbetet? En undersökning från Castellum visar att det finns ett stort intresse för träning i anslutning till jobbet, säger Katarina. 

– American College of Sports Medicine lyfter också fram att träning på arbetsplatsen är en av de starkaste hälsotrenderna just nu, fyller Oskar i. 

Friskvårdsbidraget kan nyttjas bättre

Katarina lyfter fram att friskvårdsbidraget skulle användas på ett bättre sätt. 

– När Friskvårdsbidraget lanserades på 1980-talet var avsikten att uppmuntra till pulshöjande aktiviteter i förebyggande syfte, men numera tillåts alla möjliga typer av aktiviteter. Jag tror att man skulle få mer effekt av den skattefria förmånen om det åter användes mer till långsiktiga satsningar på kondition- och styrketräning, istället för enstaka insatser. Vill man till exempel uppmuntra massage skulle det kunna ske från ett annat konto inom företaget, och inte använda Friskvårdsbidraget.

Företag behöver göra satsningar som är anpassade till sin storlek. 

– Större företag kan göra som NCC, där de i sitt nya huvudkontor har gjort flera anpassningar för att främja rörelse. De uppmuntrar cykling genom att ha ett cykelgarage med omklädningsrum i anslutning, samt ett stort bemannat gym. För mindre företag kan det handla om att avsätta ett rum för pingisbord eller en roddmaskin, samt ha höj- och sänkbara bord, säger Oskar. 

– Det går även att uppmuntra till promenadmöten och fysisk rörelse på kontoret. För att det ska lyckas krävs att företagsledningen engagerar sig och själva bokar in sådana möten, säger Katarina. 

Samtidigt räcker det inte bara med att ha ett gym på kontoret. 

– För att lyckas så krävs det också att det finns hälsoinspiratörer, som blir förebilder. Vi vet att många anställda är positiva till friskvård, men det krävs att de får peppning och stöd så att det blir en del av företagskulturen. Mycket handlar om att anpassa de möjligheter som finns till olika målgrupper, så att alla hittar något som passar, säger Oskar.

– Ett problem som vi ser är att en del underskattar hur viktigt det är att arbeta strukturerat med de här frågorna. En del företag kastar bara in slumpvisa aktiviteter, vi kallar det random act of wellness, istället för att ta hjälp av professionella för att ta fram långsiktiga satsningar och strategier. Det är viktigt att ledningsnivån tar frågorna på allvar, sätter konkreta mätbara mål och sedan följer upp dem, säger Katarina. 

– Gör man det här på rätt sätt finns det en kraft i arbetslaget, att tillsammans arbeta för en friskare arbetskraft tillsammans med ledningen. En viktig del handlar om att lyssna på sin personal och höra vad de önskar. För den enskilda individen är det lätt att träning fastnar vid en tanke, men när man samlar en hel arbetsgrupp så finns det en förändringskraft i gruppen, säger Oskar. 

Söker samarbete med industriföretag

Forskningsprojektet som Katarina Bälter leder kommer nu att gå in i en ny fas. 

– I nästa fas kommer vi att gå ifrån att bara titta på kontor och även titta på industriföretag. Därför söker vi kontakt med fler företag inom industrin, gärna här i Västmanland, säger professor 

Katarina Bälter, professor i folkhälsovetenskap på Mälardalens universitet. 

Ett av de företag som tagit flera steg för att göra sin arbetsplats mer hälsosam är KPMG i Västerås. På kontoret arbetar cirka 40 personer. Framgång träffar revisorn Agnes Carstedt som arbetat på bolaget i 3,5 år. 

– Vårt yrke som revisorer är rejält stressigt i perioder. Ledningen har därför sett att det behövs insatser för att vi ska må bra. Här i Västerås har jag fått ansvar för att arbeta med välmående på arbetsplatsen. Det handlar om insatser för att alla ska få mer balans i livet och må bra både fysiskt och psykiskt. Då jag själv tränar mycket och är instruktör på ett gym så kom det naturligt på mitt bord. 

Gemensam lunchträning

Det första steget som tagits för en mer hälsosam arbetsplats är gemensamma träningspass. Längre fram finns planer på att mer fokuserat titta på hur de kan använda mental träning för ökad hälsa i företaget. 

– Då det blir mycket stillasittande framför datorn för oss alla, så är det värdefullt att kunna inspirera till mer rörelse även i samband med arbetstid. Första steget är att vi nu har lunchträningar en gång i månaden. Viktigt var att hitta ett upplägg som fungerar för alla oavsett hur vältränade de är. Vi fick bra kontakt med Jimmie Söderqvist gym, där de tagit fram ett träningspass som passar oss. Träningen sker tillsammans men där det går att göra individuella anpassningar. Vi är jättenöjda med samarbetet med Jimmie Söderqvist, han har varit flexibel och smidig. 

Vad har reaktionerna varit?

– De som är med och har testat tycker det varit jobbigt – vilket ju är bra. Det är kul att göra något tillsammans i ett annat sammanhang, där vi pushar och peppar varandra. Dessutom lär vi känna varandra på ett annat sätt än på kontoret. Det är uppskattat av de som varit med. Inte minst för de som känner att de har svårt att få in träning i pusslet med familjelivet.  

Har ni sett några effekter av satsningen? 

– Det är svårt att svara på, men utgår jag från mig själv så känner jag att jag blir mer produktiv om jag tar en paus. Samt att jag får mer energi och blir på bättre humör om jag tränar. Kanske kan det också inspirera till att en del kommer igång med träning vid andra tillfällen också. 

För företag som blir inspirerade av er lunchträning, vad är viktigt för att få det att fungera? 

– Först och främst tror jag det är viktigt att det är en träningsform som fungerar för alla. Något som både kan uppskattas av de som tränar mycket och de som är nybörjare. Sedan tror jag det krävs att gymmet är nära kontoret. Det måste vara lätt tillgängligt annars så hoppar folk över det, säger Agnes Carstedt avslutningsvis.