Studentsamarbete viktigt för tillväxten
Västeråsföretaget Motion Control konstruerar och utvecklar elektronik, främst industriell elektronik men även människonära elektronik och tekniska hjälpmedel för funktionshindrade. Mycket av elektroniken är för inbyggda system, ett teknikområde som de har ett samarbete med MDU inom sedan nästan 20 år tillbaka.
Vad är inbyggda system?
– Det är små, dolda system som sköter sig själva. Man märker dem först när de lägger av. Det finns i nästan all elektronik omkring oss utan att vi tänker på det. Typiska exempel är fläktsystem eller pumpar som med hjälp av sensorer aktiveras vid en viss fuktgräns. Om man tittar på medicinteknik finns de i exempelvis hörapparater och pacemakers. Vi på Motion Control jobbar både med hårdvaran och det som kallas firmware, alltså den inbyggda programvaran som krävs för att processorn ska fungera, säger Christer Gerdtman, VD och ägare av Motion Control.
Motion Control grundades 1993 av två vänner till Christer.
– En av de tidigare ägarna hade brutit nacken och var förlamad i stora delar av kroppen. Han ville hitta ett sätt att trots sin förlamning kunna styra sin dator. Därför utvecklade de MultiPos, en datormus som styrs med huvudet. Klicka gör man med in- och utblås med munnen. Produkten har nominerats för sin design i flera tävlingar och är fortfarande en del av företaget. Grundarna utvecklade däremot ingen ny produkt och ville göra annat, så därför tog jag över företaget 2002.
Satsade på industriell elektronik
Christer flyttade då Motion Control till den relativt nystartade Teknikbyn, som senare blev Västerås Science Park.
– Jag fick sitta i en företagskorridor med reducerad hyra de första åren. Det var väldigt bra att vara med i den satsningen. Det är svårt att livnära sig på funktionshjälpmedel och då jag har en bakgrund inom industrin började jag fundera i den riktningen. Det var då vi började satsa på industriell elektronik, men behöll hjälpmedelsspåret. Vi sökte kapital för att utveckla nya hjälpmedel, och Nils Johan Bergsjö på Västmanlands forsknings- och utvecklingsråd beviljade finansiering till oss men ville att vi skulle samarbeta med MDH som han själv var ifrån. Det var grunden till att vi började ta in lite studenter.
Studentsamarbetet visade sig snabbt vara ett lyckat upplägg.
– Framför allt fick vi in studenter från programmen i elektroteknik och mekatronik som passade våra behov väldigt bra. Vi växte genom att ta in ungt folk och lära upp dem inhouse, i motsats till många andra företag som vill anställa de med erfarenhet. Vi har faktiskt fått pris för hur vi tar in och lär upp ny personal på Guldstänk. Nästan hundra studenter har passerat genom oss. I snitt har vi 4-5 exjobbare per år. Det är en trygghet både för dem och oss att ha lärt känna varandra under några månader för att se om vi passar ihop och ska gå vidare med en anställning.
Även Motion Controls kunder har engagerat sig i samarbetet med MDU.
– Ibland har exjobben genomförts i samarbete med våra kunder, vilket ofta blivit väldigt bra. Ett företag var först skeptiska till att låta studenter utföra arbetet även om vi ansvarar för ledningen av arbetet. Men de blev väldigt nöjda och prislappen för dem blev mycket billigare. Så de kom tillbaka och efterfrågade sedan fler studentsamarbeten. Det är kul att se hur kunder blir positivt överraskade.
När MDH lade ner programmen i elektroteknik och mekatronik minskade rekryteringstakten och Motion Control tappade i tillväxt.
– Att MDH nu blivit universitet har en stor betydelse för oss. Jag skulle önska att de startar upp elektrotekniken igen. Det är en stor brist att elektrostaden Västerås inte har en elektroteknisk utbildning. Faktiskt utbildas det alldeles för få ingenjörer, och då speciellt elektroingenjörer i Sverige. Vi samarbetar just nu med ett universitet i Portugal för att kunna rekrytera rätt kompetens. Inbyggda system, särskilt inom hälsoteknik, är ett stort framtidsområde.
Befolkningen växer och blir allt äldre, äldreomsorgen kommer inte räcka till och det kommer behöva stärkas upp med teknik. Jag skulle gärna se att man även startade upp gymnasieingenjörsutbildningar igen, speciellt 4-årig teknisk, nu när det är sådan kompetensbrist.
Forskningsprojekt med MDU
Efter att elektroteknik-programmet lades ned bygger Motion Controls samarbete med MDU mer på forskningsprojekt.
– För nästan tio år sedan kom vi i kontakt med professor Maria Lindén som forskar på hälsoteknik på MDU, vilket var en bra match med våra hjälpmedelsprodukter. Det första projektet vi gjorde tillsammans var hjälpmedlet Handy Blue tillsammans med två exjobbare. Det slutade med att båda studenterna blev doktorander och jag själv blev industridoktorand efter det. Som industridoktorand är man anställd både på universitetet och på ett företag inom industrin så man ser det från båda sidor och kan skapa väldigt relevant forskning. Det kan vara lite krävande att ha två chefer man jobbar för men klarar man det är det väldigt givande. Mig inräknat har vi haft fyra industridoktorander här på Motion Control.
Hur tycker du att samarbetet med MDU har varit?
– Överlag har det fungerat mycket bra! Vi har gjort mycket tillsammans med Maria Lindéns forskargrupp inom ESS-H (Embedded Sensor Systems for Health). Jag med min licentiatexamen har god förståelse för universitetets perspektiv och Maria Lindén och hennes forskargrupp har god förståelse för industrin. Annars händer det att forskare vill ha med företag i ansökningar för att det underlättar finansieringsansökningar men de glömmer företagens nytta. Maria förstår detta och är duktig på att se att företaget också måste få ut något av samarbetet. MDU är faktiskt bäst i landet på att göra samansökningar med industrin, vilket vi också har haft stor nytta av.
Vilka företag tror du kan dra nytta av ett samarbete med universitetet?
– Företag som vill gå in på nya kompetensområden eller behöver någon som kollar deras teknik externt kan ha stor nytta av ett samarbete med MDU. Universitetet har ett mer långtgående uppdrag än många tror, de kan till exempel hjälpa till att analysera prototyper. Industrin och akademin har ofta liknande frågeställningar som man brottas med, som hur data ska överföras och liknande. Forskarna måste också testa hälsotekniken de utvecklar på människor, då kan vi inom industrin erbjuda verkliga fall. Ibland har vi tagit fram prototyper eller hårdvara som de kan pröva sin teori på. Min erfarenhet är att kunskapsspridningen går åt båda hållen mellan forskning och industrin. Jag tycker inte man ska vara rädd för att samarbeta med akademin. Om det inte funkar kan man bryta, och funkar det så kan man få ut mycket av det, säger Christer Gerdtman
avslutningsvis.