Samverkan med näringsliv och civilsamhälle ger win-win
Mälardalens universitet är Sveriges yngsta universitet. Att ingå i gruppen av de sex nyare universiteten innebär ökade statliga forskningsanslag jämfört med landets 15 högskolor, men ändå mycket mindre än de nio gamla universiteten som delar på 82,5 procent av det årliga anslaget.
Med jämna mellanrum framförs det att det vore effektivare om forskningsmedlen koncentrerades till de gamla universiteten, att högskolor borde vara undervisningsanstalter utan forskning och att nya universitet borde bli fråntagna universitetsstatus. Det som står i senaste budgetpropositionen kan underblåsa sådana åsikter: ”Tanken att ökad forskningsvolym automatiskt leder till mer och bättre forskning behöver överges.” Vill man hitta en inre logik i denna mening får man väl anta att man menar ökade forskningsanslag i stället för ”ökad forskningsvolym”.
Att ”mer” volym inte automatiskt är ”bättre” är en truism. Att ökade forskningsanslag eller annat ”automatiskt” skulle leda till mer och bättre forskning, har ingen påstått. Alla vet att det som krävs är forskares kompetens och flit – ingen ”automatik” där inte! Att lärosätenas kvalitet i undervisning och forskning granskas på samma villkor trots att olika förutsättningar ges, ordas det dock inte om.
Den som överger tanken att ökade anslag leder till mer och bättre forskning handlar mot bättre vetande. Vetenskapsrådets forskningsbarometer (2021) visar att den procentuellt största ökningen både vad gäller forskningspublikationer och citeringsgenomslag står högskolorna och de nya universiteten med sina om än blygsamma anslagsökningar för.
En förklaring till de framgångarna är att de nyare lärosätena samverkar med partners från näringsliv och civilsamhälle. Man ansöker om medel och driver gemensamma projekt. En win-win-situation för alla, bra för regionernas utveckling och en vinst för hela Forskningssverige AB!
Att strypa effektiva och vinnande koncept är sällan klokt. Än mindre klokt är att bortse från att forskning behövs för att kunna erbjuda forskningsanknuten utbildning som är akademins kvalitetssignum. Den högre utbildningen kan rimligen enbart bedrivas i aktiva forskningsgrupper.
Forskningen behövs i hela landet för samhällsutvecklingen, den akademiska utbildningen och den internationella forskningens skull. Mälardalens universitet som får 1,6 procent av Sveriges hela forskningsanslag (2022) vill med all sin kraft fortsätta att forska i samverkan för en hållbar framtid. För dit tar vi oss inte automatiskt!
Martin Hellström
Rektor Mälardalens universitet