Här ser vi hur roboten ser ut i fält. Till höger ser vi hur den med hjälp av AI analyserar om en gröda 
är godkänd eller ogräs. 

Robotar förändrar framtidens jordbruk

Ekobot vill revolutionera den europeiska marknaden för grönsaksodling genom robotik och artificiell intelligens. Med hjälp av ett ingenjörsteam i Västerås och kapital från börsen bidrar de till ett jordbruksskifte som är nödvändigt för att klara framtidens matproduktion.

Vd:n Erik Jonuks beskriver Ekobot som ett litet företag som jobbar med robotik och AI applicerat på jordbrukssektorn.

– Vi har utvecklat ett robotsystem med artificiell intelligens som hjälper jordbrukare att producera högre skördar utan att ta mer mark i anspråk. Roboten kan genom AI bedöma vad som är ogräs och vad som är gröda. Genom att roboten slår bort ogräset behövs inte kemiska bekämpningsmedel. Efter att den självkörande roboten satts i drift sköter den sig själv samtidigt som den är uppkopplad och kan övervakas, berättar Erik.

Det ligger nästan fem års utveckling bakom teknologin och Ekobot är nu redo att få ut de första robotarna i fält till årets odlingssäsong.

– Hela robotplattformen är förberedd. Det är en komplex konstruktion. Roboten består av tre delsystem som bildar en helhet. En del är bäraren, en unmanned ground vehicle, förkortat UGV. Andra delen är ett mekaniskt slagverktyg som slår bort ogräs. Det tredje är en kamera och AI som utgör systemet som tolkar bilddatan som samlas in när UGV:n kör. Det är hjärnan som styr de andra två systemen. Det har varit en utmaning att hitta bra leverantörer av bärare men under våren sker en integration av våra system och norska Saga Robotics. Om allt går väl kommer vi skala upp produktionen tillsammans med dem.

Kapitalfrågan stor utmaning

Ekobot kommer ur grundaren Ulf Nordbecks idé som han utvecklade tillsammans med professor Lars Asplund och Fredrik Bruhn från det västmanländska rymdföretaget Unibap.

– Västmanlands innovationsstödsystem med till exempel Almi Företagspartner och Region Västmanland har spelat en viktig roll. Även RISE och Hushållningssällskapet har stöttat utvecklingen. Andra strategiska samarbeten vi haft är med Sveriges lantbruksuniversitet, Telia och nederländska Wageningen University. År 2018 bolagiserades vi med stöd av Jordbruksverket och 2020 fattades beslutet om börsnotering på Nasdaq First North. Börsen har gett oss en helt annan tillgång till kapital, vilket krävs för att utveckla en sådan här innovativ produkt.
Kapitalfrågan är en av de största utmaningarna för Ekobot.

– Vi är ett teknikbolag med gigantisk potential men fortfarande i tidig kommersiell fas med stora risker. Så länge vi är så små är det svårt att resa mycket kapital. Men de som förstår potentialen i vårt bolag har en spännande resa framför sig. Konkurrenter i Europa som ligger något år före oss värderas till en miljard. Sverige ligger lite efter när det gäller Agriculture-tech. Näringslivet fokuserar inte mycket på jordbruk medan det i Europa ses som en viktig försörjnings- och säkerhetsfråga.

Hur ser marknaden ut för robotiserade jordbruksprodukter?

– Sverige är generellt en liten marknad, därför har vi fokus på Nederländerna som är ledande inom odling på friland. Konsumenterna vill ha hållbara och hälsosamma livsmedel men vad många inte känner till är de stora utmaningarna som kommer med ett ökat jordbruk. Europa måste öka produktionen med 70 procent på 25 år för att hålla jämna steg med befolkningstillväxten. För det krävs i dagsläget mer giftigt bekämpningsmedel och mer jordbruksmark, vilket är en ekvation som inte går ihop. Det regulatoriska trycket från myndigheter att få bort kemikalier är också jättestort. Det driver på valet av teknologi som kan ersätta stora delar av kemikalieanvändningen. I USA har teknologiskiftet tagit fart på allvar. Sverige ligger rejält efter och vår vision är att hjälpa jordbrukssektorn in i teknologiskiftet så att de kan öka produktionen utan att tumma på hållbarheten.

Erik, som själv är agronom i grunden, pekar på riskerna med att inte våga investera i framtida teknik. Även om behovet är stort finns det en hel del motstånd inom jordbrukssektorn.

– Motståndet från jordbrukarna är den största utmaningen, inte teknologin. Det förra stora teknologiskiftet skedde för 100 år sedan när traktorn togs i bruk. Det förändrade logiken för hela jordbruket och frigjorde mycket arbetskraft. Digitalisering och robotisering blir nästa stora skifte. Det är en jättestor rörelse som i USA går ganska fort. Det går inte lika snabbt i Europa men det börjar finnas bolag som har några hundra enheter i drift hos kund. Ekobot är ett litet bolag men har bra tajming. Det är en väldigt stor utmaning och ett enormt stort skifte sektorn står inför och vi har stor respekt för att det kommer ta tid.

Fler funktioner i framtiden

Under våren har Ekobot tecknat sina första kontrakt med kunder i Nederländerna och Sverige. De kommande åren ska de satsa på att skala upp produktionen och försäljningen. De tittar också på att utveckla fler funktioner än ogräsbekämpning.

– Själva roboten och systemet är en generisk plattform som går att använda till andra system och sensorer än just stereoseende kamera. Olika typer av fältdata i realtid är jätteviktigt för att jordbrukare ska kunna göra smartare insatser, även kopplat till hållbarhet. Med ett uppkopplat system kan man exempelvis gödsla med högre precision för att undvika att det hamnar i vattendrag. Det är ett superspännande område för framtiden.

Vad betyder det för er att vara placerade i Västerås?

– Utifrån ett jordbruksperspektiv är det inte så bra, det finns inte mycket grönsaksodling här. Därför kommer vårt försäljningsteam jobba i södra Sverige och Nederländerna. Men det som däremot finns i Västerås är mycket ingenjörer med lång och tung erfarenhet inom robotik och uppkopplade system. Att kunna tillföra nyckelkompetens är jätteviktigt, därför är Västerås en bra utgångspunkt. Jag vill verkligen lyfta fram vårt ingenjörsteam som är fantastiskt duktiga. De löser snabbt problem som uppstår och på sätt som få andra gör. Det är även roligt att många västeråsare har köpt aktier i Ekobot. Genom att vi är publika kan vem som helst köpa aktier för några tusenlappar och vara med på vår resa, säger Erik Jonuks avslutningsvis.