Niclas hjälper storföretag in i den nya energins era

Niclas Sigholm ser energibranschen som sin arena för att förändra världen. Genom konsultbolaget Sigholm Tech hjälper han de stora företagen att effektivisera, samtidigt som han bygger en stark arbetsplatskultur och sist men inte minst, har roligt. 

Att Niclas hamnade just i energibranschen efter ingenjörsstudier på Chalmers, var egentligen en slump. 

– Jag snubblade in i energibranschen när jag sökte jobb i Mälardalsområdet. Det var i samband med finanskrisen 2008 och arbetsmarknaden var osäker. Jag fick jobb på Mälarenergi, utan att tidigare tänkt så mycket på energisystemet. Det var först senare som insikten kom att det var här jag kunde bidra till att förändra världen. 

Efter bara ett par år startade Niclas konsultbolaget Sigholm Tech.

– Vi på Sigholm vill lösa några av de svåra problemen som energibolag har kopplat till både struktur och infrastruktur. Sigholmgruppen är en koncern med tre bolag men hanteras som en organisation. En viktig milstolpe var när vi år 2015 började utveckla den digitala lösningen Aurora by Sigholm för att effektivisera kraftvärmeproduktion så ekonomiskt, tekniskt och miljömässigt bra som möjligt. Det finns många väldigt gamla lösningar på marknaden. Optimering är jätteviktigt för alla och nu använder några av de största aktörerna Aurora, som idag optimerar mer än 40% av Sveriges fjärrvärmenät. Det är en allt mer betydande del av företaget.

Fördel fokusera på energi

Niclas tror att mycket av företagets framgång ligger i fokuserat arbete.

– Vi valde tidigt att fokusera på energibranschen. Ska du in och bidra med förändringsledning eller projektledning är det en enorm fördel om kunden möts av konsulter som kommer med förståelse för energiproblemet och hur energinät är uppbyggda. Vi gör inget annat än att lösa energifrågor och det är en stor konkurrensfördel. Vi tror också mycket på att om vi ska tillhandahålla kunskap som kärnprodukt så måste vi bygga en organisation som främjar aktivt lärande och problemlösning.

Hur skapar man en sådan företagskultur?

– En viktig princip är att decentralisera, minska hierarkierna och få tillgång till fler möjligheter att utvecklas. Vi är också måna om att vara en trygg arbetsplats, därför har vi aldrig haft rörliga löner kopplat till debiteringar. Sådana risker ska inte en medarbetare behöva stå för. Redan när jag startade mitt bolag visste jag att jag inte ville vara en ensamföretagare. Jag ville att företaget skulle präglas av de principer som utmärker en bra arbetsplats. Två frågor hade jag med mig när jag startade: Har jag en affär att sälja som kunden vill betala för? Och kan jag göra det på ett sätt att det blir en schysst resa för de som är med? Svaret på båda frågorna blev ja, vi har haft väldigt låg personalomsättning över åren. Men det primära är att folk trivs, att de stannar kvar är sekundärt.

Varför var det viktigt för dig att skapa en trygg och decentraliserad arbetsstruktur? 

– För mig handlar det om att det är mycket roligare att vara i en miljö där alla kan bidra och rollerna inte är definierade utifrån status eller position. En junior person kan säga åt mig att jag har fel, då måste jag tåla det och det stämmer ofta att det kan sådant som jag inte kan. Vi strävar efter att vara en sympatisk arbetsplats där vi tar hand om och litar på varandra, samarbetar och tar kollektivt ansvar. Då kan man locka de bästa kandidaterna som medarbetare, vilket är väldigt inspirerande. Rent egoistiskt är det också en sådan arbetsplats jag vill jobba på, det är mycket viktigare än att bli mycket lönsam. Man har bara ett liv, så man får välja vad vill göra med det. Jag vill ha skoj! 

Vilken roll energiförsörjningen spelar i samhället och vilka förändringar som den gröna omställningen medför är ingen lätt fråga, enligt Niclas. 

– Jag kan spendera dagar åt att förklara det här för energibolag. Vi går från en situation med en enkel logik kring produktion och konsumtion av värme och el. I 40 år var marknaden stabil och enkel. I och med den fossila omställningen av transporter och industri ska vi fasa ut en stor del av den energin vi använder och flytta all den energin till andra energibärare. En stor del ska vara el. Det är en enorm omställning som slår sönder värdekedjor och får följdverkningar enda ner till att det kostar mer att köra igång diskmaskinen hemma i köket. Då förstår man att el är en vara som vi måste värdesätta. Vi har inte växt upp med någon särskild idé om hur vi konsumerar energi, nu måste vi bli försiktiga med användningen och effektivisera mer.

Vilken effekt har ökade energipriser på utvecklingen?

– När en resurs blir dyrare värderas den högre och vi tänker mer på den. En resurs som inte är värd något bryr sig ingen heller om. Så högre priser ger effekter på marknaden. Pristoppen som skedde förra året ledde till en boom i omställning till att spara el och installera egna solceller. Höga prissignaler ökar motivationen att komma ur sitt problem. Problemet med regeringens elstöd är att det inte hjälper folk ur problemet, bara med problemet. Det vore bättre att hjälpa folk att själva investera i lösningar som solceller, batterier och effektiv ventilation.

Frustrationen över att det komplexa läget på energimarknaden aldrig diskuterades på djupet ledde Niclas till att starta Energistrategipodden. 

– På event och temadagar får någon sällan mer än tio minuter på sig att förklara hur marknaden förändras. Då är det inte möjligt att ge ett djuplodande svar. Därför skapade jag en podd av energinördar för energinördar Det är häftigt att få vara med i den här resan att ställa om energisystemet, och samtidigt bidra till klimatomställningen och även elektrifieringen. Det är förändringar som behövs mer än någonsin och är det som motiverar oss.

Vilka förändringar krävs för att klara  omställningen?

– Jag rekommenderar alla att läsa på om det svenska klimatpolitiska regelverket på Naturvårdsverkets hemsida. Det täcker fyra områden, som är elektrifiering av industri, elektrifiering av transporter, att hantera biomassa och koldioxidinfångning. För var och en av oss är det svårt att förstå den stora påverkan vår konsumtion har på klimatet. Vi måste gå från tio ton utsläpp om året till ett ton per person. Därför måste vi konsumenter förändra hur vi lever. Det är svårt att greppa att exempelvis en ny smartphone ger upphov till 60 kilo rester och avfall. Ingen vill ta i den frågan eftersom vi älskar att konsumera men det är en viktig del för att nå klimatmålen. Vi kan reparera mycket mer istället för att köpa nytt. 

Niclas tror dock inte att det kommer lagstiftas kring hur vi ska leva som privatpersoner. 

– Beteendefrågan är en samvetsfråga upp till var och en. Men även om det inte finns några bindande begränsningar är det absolut avgörande att vi bestämmer hur vi ska leva och konsumera. Vi måste lägga fokus på det vi kan påverka och där kan beteendefrågan lösa mycket. 

Det finns flaskhalsar

Även industrin måste dra sitt strå till stacken i omställningsarbetet.

– Det händer mycket positivt på den fronten. Det finns framsynthet och många goda initiativ både hos politiker, företag och industrin. Men det finns flaskhalsar. Det skulle behövas mycket mer elnät för att möta belastningen som behövs. Det kan bli svårt att komma överens om vad som ska prioriteras när till exempel en lastbil som ska snabbladda kan behöva lika mycket effekt som en hel industri. För att lyckas lösa situationer som denna krävs samarbeten och nätverk. Det är fint för mänskligheten att partnerskap, samarbete och tillit är vad som behövs för att komma vidare från den här svåra situationen. 

Niclas lyfter fram att konjunkturen i Västerås inte följer samma mönster som i andra delar av Sverige, tack vare den stora kunskapen inom elnät, kraftslag, värme och värmehantering.

– Den kompetens som vi har i Västmanland efterfrågas inte bara i hela Sverige utan är viktig för hela Europa. Utmaningen är att fler behöver jobba inom sektorn, inte bara ingenjörer. Västerås måste ta tillvara på den här möjligheten och skapa anledningar för fler att flytta hit. Då kommer vi se superbra synergieffekter.

Omställningen i Europa sker från Finnslätten

En stor del av omställningen av Europas energisystem sker från Finnslätten i Västerås. 

– Jag tror det är svårt för en västmanlänning att förstå hur stor betydelse regionens företag har internationellt. De ordrar som bolagen inom energisektorn levererar nu slår alla tiders rekord. Just nu pågår en veritabel boom inom kompetens och materialområdet för att lösa omställningen för hela Europa. Det här årets extremväder visar också att vi inte har mycket val än att ställa om nu. Oavsett hur så måste det gå. Det gör att många tidigare logiker för hur saker ska fungera behöver bytas ut mot nya. Det är spännande men även utmanande. Att få spela en roll i den här utvecklingen är det som driver mig.

Skiljer sig energidebatten i Sverige åt jämfört med i Europa och andra delar av världen?

– Inom el och värme är Sverige bäst i klassen. Vi har ett otroligt ingenjörskunnande om hur man bygger eldistribution så att alla svenskar får en trygg elförsörjning som dessutom är billig och klimatsmart. Så Sverige kan ha hög svansföring kring att vara ganska klimatneutrala utan att behöva tänka på det. En annan fråga är hur villiga vi är att ta till oss fler energikällor. Där är vi inte lika modiga som andra länder. I Sverige säger befolkningen nej till de flesta vindkraftparker, trots att de behövs. Exempelvis England, Tyskland och Nederländerna har varit mer inlåsta i gas, nu har de inget annat val än att hitta andra energislag. 

Risk att Sverige tappar mark

Om Sverige halkar efter i omställningen får det inte bara konsekvenser för klimatet utan även för näringslivet.

– Det är bekymrande om Sverige tappar i konkurrensfördel mot andra länder. Industrin är klart bekymrad över att det tar så lång tid att bygga nya kraftkällor. Där är inte Västmanland mest utsatt men i hela landet finns det betydande investeringar och jobbtillfällen som står och faller med besluten om nya kraftverk. De möjligheterna står inte i proportion till enskilda personers klagan över att behöva se ett vindkraftverk. Det är viktigt med en stat som dömer i sådana konflikter. 

Att lämna naturen orörd har såklart alltid ett värde i sig. Men i relationen mellan klimat och natur måste man fråga sig om det är bättre att bygga ett vindkraftverk. Då måste man kanske väga den lokala nyttan mot den globala. Det är en svår fråga och stad och land hamnar allt mer i den konflikten, säger Niclas Sigholm avslutningsvis.

Om profilen

Namn: Niclas Sigholm

Ålder: 43 år

Bor: Västerås

Bakgrund: Efter ingenjörs-studier på Chalmers tekniska högskola och en period som ordförande för Svenska studentrörelsen, flyttade Niclas till Västerås för kärlekens skull. Genom arbete på Mälarenergi kom han in i energibranschen och startade konsultbolaget Sigholm Tech. Nu har företaget 65 anställda och är en inflytelserik aktör i den svenska energidebatten.