Maten är en grundförutsättning i samhället

Gröna hagars kött är en ekonomisk förening som startade 2005 som samverkan mellan sex gårdar. Idag består föreningen av två gårdar, Skogbyn som drivs av Lennart Westerdahl och Fallängetorp. Framgång träffar Anitha Barrsäter på Fallängetorp utanför Sala.

– Vi startade föreningen i samband med att Svartådalens bygdeutveckling drev ett naturvårdsarbete tillsammans med WWF och ICA. Syftet var att få fler betande djur på ängarna kring Svartån och att lyfta fram hur betesköttet skapar förutsättningar för naturvårdande arbete. Genom Gröna Hagars Kött kan vi hanterar produkterna från start till mål och ha koll på hela kedjan. Den enda delen som vi inte gör själva är slakt och charkuteri. Men transporter, kundkontakt och allt annat sköter vi tillsammans, berättar Anitha.

Gården driver hon tillsammans med sin man Per Hellstrand, som tog över den efter sina föräldrar på 80-talet.

– Vår gård var en av Sveriges första KRAV-gårdar, godkänd för växter och djur redan 1992. Det var efter att Per läste boken Tyst vår på 1970-talet som han insåg att han inte ville bedriva konventionell produktion. Vi vill bedriva en produktion som är nära naturens förutsättningar och leverera en vara till kunden med så hög kvalitet som möjligt, både vad gäller smak och produktion. Allt kött från oss är KRAV-märkt utom Linderödsgrisarna då det inte finns ­något KRAV-märkt slakteri för gris i vår närhet.

Vilka blir fördelarna med ekologisk produktion?

– Besökare på gården brukar reagera på att vi har så mycket fjärilar, blommor och fågelliv. Det är en viktig effekt av en ekologisk produktion. Ekologisk produktion kan antingen vara certifierad enligt EU:s regelverk (EU ekologisk) eller KRAV-certifierad. Vi har valt att vara anslutna till KRAV för att det även följer strängare regler vad gäller djuromsorg, djurfoder och tillsatser. Däremot ser vi ingen motsättning mellan svenskt konventionellt jordbruk och KRAV-produktion. När vi tar emot besökare på gården blir det många diskussioner om vad man ska handla och skillnaden mellan olika produktionsmetoder. Som generellt råd brukar jag säga att börja handla svenskt. Då gynnar man den nationella livsmedelsproduktionen och får en produkt som är välkontrollerad och inte innehåller antibiotika. Har du möjlighet att gå ett steg till kan du handla lokalt. Och för de som vill ha en produkt som står för ytterligare lite mer så finns KRAV-märkningen.

En utmaning är att det i svårare tider är färre som kan prioritera ekologiska matvaror.

– Vi är känsliga när priserna går upp. Idag är det många som prutar på sina egna krav för att få det gå ihop. Det märker vi av. Samtidigt har vi också en kundkrets som håller sig till oss i alla väder och inte är så priskänsliga. Vid jul sålde vi ändå förhållandevis bra.

Direktkontakt med kunder

Då Gröna hagars kött har koll på hela produktionskedjan får de även direktkontakt med kunder.  

– Kundkontakten är det som driver oss. Den stora glädjen är nöjda kunder och att kunna få direkt feedback så att vi kan rätta till om det någon enstaka gång blivit fel. Det är en fantastisk stimulans och har tagit oss dit vi är idag. För Gröna hagars kött är ryktet A och O. Om vi inte levererar med kvalitet och säkerhet är vi borta från marknaden. En osäkerhetsfaktor är att det finns otydligheter i hur regelverk ska tillämpas. Här skulle jag önska en förändring så att det blir en likvärdig tillämpning av regler från myndigheter. När det är otydligt blir det svårare att göra rätt.

Innan pandemin gick merparten av försäljningen till restauranger och bara 10 procent direkt till privatpersoner. ­Under pandemin blev förhållandet det omvända.

– Då var det många REKO-ringar som uppstod, vilket har underlättat försäljningen till privatpersoner. Det arbetssättet behåller vi, samtidigt som vi nu får fler beställningar från restauranger igen. I Gröna hagars kött har vi även ett utvecklingssamarbete där vi samarbetar med lokala livsmedelsproducenter som grönsaksodlare och bagare, för att skapa en lokalproducerad snabbmatsmeny. Så om du åker till Salbo pizzeria kan du få en hamburgare eller pizza med kött ifrån Gröna hagar. Än så länge är satsningen bara ett embryo, men vi jobbar på att i framtiden erbjuda det på fler snabbmatsrestauranger.

Att värna småskalig livsmedelsproduktion menar Anitha inte bara är en fråga om att stötta gårdarna utan en viktig nationell fråga om säkerhet och beredskap.

– Ur ett beredskapsperspektiv är det viktigt att måna om små producenter. Om stora producenter slås ut försvinner mycket på ett bräde. Det blir ett för känsligt system. Såväl stora som små producenter behövs och måste värnas. 

Maten är grundförutsättningen. Utan mat till militärer finns det inget försvar. Har inte butikerna mat spelar det ingen roll hur många andra produkter de har. Därför måste vi satsa på livsmedelsproducenter så att de får en dräglig situation. ­Uttrycket att man inte saknar kon förrän båset är tomt stämmer ganska bra i det här fallet. De som verkligen borde värna om landsbygden är de som bor i stadsmiljö, där är man oerhört beroende av att landsbygden fungerar.

Viktigt att höja kunskapen

Att höja kunskapen om hur livsmedels­produktion fungerar tror Anitha är ­viktigt.

– Många förstår inte hur långa produktionscyklar det är inom köttproduktion. Exempelvis gjorde torkan 2018 att många djur fick slaktas då det inte fanns tillräckligt med foder. Efter det går det inte att snabbt öka produktionen, det tar tid att komma i kapp då moderdjuren behöver växa till sig först.  

Ett område där det finns potential att förbättra villkoren för lokala livs­medelsproducenter är upphandlingsområdet.

– Om lantbrukare i större utsträckning skulle kunna bli upphandlade av exempelvis skolkök och äldreboenden skulle det kunna ge mer stabila inkomster. Här skulle regioner och kommuner behöva se över hur mindre producenter kan beredas plats i upphandlingar. Vi har själva lyckats få till ett mindre samarbete och levererat kött till vissa skolkök. Men det krävs en hel del kreativitet från upphandlingsenheternas sida för att kunna använda sig av små producenter som oss. Vi kan inte leverera om de gör enhetliga upphandlingar till hela Sala kommun. Däremot skulle vi mycket väl kunna förse skolan i Västerbykil med kött utan problem. Men så går oftast upphandlingarna inte till. Dagens system prioriterar stora volymer till låga priser.

För att påverka samarbetar Gröna hagars kött med andra mindre producenter.

– Vi är bland annat med i Exceptionell råvara, en ekonomisk förening som anordnar tester med fokus på olika råvaror. Förra året fick vi utmärkelse för vårt nötkött och lammkött. De arbetar även för att skapa ökad kontakt mellan producenter och kockar. I Kalifornien i USA finns ett intressant upplägg där små och stora producenter levererar till en gemensam marknad där kockar gör sina beställningar och kan få levererat eller hämta upp sina beställningar. Min dotter Christina har varit med på en studieresa för att titta på deras upplägg, berättar Anitha.

Generationsskifte på Fallängetorp

Fallängetorp genomgår just nu ett generationsskifte då arrendet togs över av Anithas döttrar Christina och Carin vid årsskiftet.

– Det känns både fantastiskt och lite otäckt att de vågar försöka, med tanke på förutsättningarna i världen. Det är många omständigheter som du inte rår över som påverkar ekonomin. Förra julen när vi satt och planerade hade vi väl aldrig kunnat drömma om att Ukraina-kriget skulle bryta ut och påverka spannmålsleveranser och priser. Vore det inte för pandemin och kriget hade processen gått snabbare. I ett generationsskifte är det svårare att få kredit och lån. Det gör att vi nu bara skiftar driften och inte ägandet. Vi tar det steg för steg, vilket gör att jag och Per är kvar på gården i ett antal år till, säger Anitha avslutningsvis.