Kvarteret Klippan får nytt liv

Kvarteret Klippan är ett av Västerås mest klassiska nöjesdistrikt som under många år har levt en alltför anonym tillvaro. Nu har Aroseken och Let me be Frank meddelat att de kommer att samarbeta för att göra Klippan till en livaktig viktig mötesplats i Västerås City med bostäder, hotell och restauranger. Framgång träffar Christian Brobeck från Aroseken och Joakim Forslund från Let me be Frank som berättar om hur de kommer förvalta det historiska arvet och samtidigt skapa en modern vibrerande nod i centrala Västerås.

En visionsbild av fastigheten exteriört. Kvarteret som i folkmun kallas Klippan heter formellt kvarteret Kraka.

Aroseken köpte fastigheten Klippan hösten 2020. Christian Brobeck, vd för fastighetsbolaget, berättar mer.

–Aroseken är ett lokalt företag. Vi såg att fastigheten inte fick den uppmärksamhet den förtjänade. Kvarteret är så viktigt för Västerås och vi kände att det var viktigt för staden att någon tar pucken. Vi känner starkt för staden och ville ge Klippan en chans med våra idéer och kraft. Allt handlar om att vi i grund och botten vill göra något bra för Västerås.

Hur gick tankarna från början om hur fastigheten skulle utvecklas?

– Under vintern 2021 arbetade vi tillsammans med våra fastighetsutvecklare, för att hitta rätt upplägg. Vi kom fram till tre huvudalternativ: 1. bara bostäder, 2. restauranger och bostäder, eller 3. en kombination av restauranger, bostäder och hotell. Vi valde att gå vidare med alternativ 3, det tror vi är bäst för staden och leder till en mycket mer levande plats.

Det framstår som ett modigt beslut att ta under pandemin?

– Vi visste att solen går upp imorgon också. Vi behöver se bortom både pandemin och lågkonjunktur. Framförallt tror vi på platsen. Klippan är och förblir en viktig plats för västeråsare. Alla har en koppling till kvarteret, det finns med i DNA:t i den här stan. De som själva inte varit här för att dansa eller umgås med vänner har föräldrar som spenderat stor del av sina liv här. Jag själv är ju värmlänning, så jag har fått lära mig det. Alla städer har sin dans- och mötesplats som är viktig. Hela den här bakgrunden gör att vi inte behöver sätta destinationen, vi har redan en destination som går rakt in i folksjälen.

En spännande utmaning med projektet är att kombinera bostäder med nöjesetablissemang.

– Vi kommer skapa bostäder för de som vill vara en del av den här pulserande miljön, som kan bidra till att kvarteret blir levande dygnets alla timmar. Vi ser framför oss att de som kommer bo här är trendiga urbanister. Lika gärna som det kan vara en 25-åring, kan det vara en 80-åring som njuter av vimlet och pulsen. De boende kommer vara en jätteviktig del av projektet. 

Genom att de är aktiva och syns på gatorna så bidrar de även till att skapa en trygghetskänsla och en mer vänlig stad.

Visionsbild av innergården. Joakim Forslund berättar att ”innergården ska vara lite som ett orangeri med en stimmig miljö med en blandning av olika möbler som blir inbjudande för alla oavsett uppväxt. Alla ska känna sig välkomna och trivas”.

Christian berättar att det var ett naturligt val att arbeta med Let me be Frank som samarbetspartner i projektet.

– De kommer kunna bidra med god mat, ett hotell utöver det vanliga och fylla destinationen med sin passion och upplevelser. De har i så många år genom deras restauranger visat att de har drivet och engagemanget för att lyckas genomföra det här på ett bra sätt. Nu ville de bredda sin verksamhet och även driva hotell, så det passar ju jättebra. Tillsammans kan vi bidra till en än mer positiv utveckling av Västerås City.

Tradition av familjer

Joakim Forslund på Let me be Frank leder restaurangkoncernens satsning på Klippan. Kvarteret har genom historien ägts av familjer i olika omgångar, från Malmqvists på 1800-talet till Bätz på 1960-talet. Genom Let me be Frank hålls traditionen att Klippan drivs av en familj vidare.

– Let me be Frank ägs av min far Lars Forslund och jag sitter i styrelsen tillsammans med mina syskon. Vi driver i dag fyra restauranger. Vårt flaggskepp Frank, Nya hattfabriken, Circus och Madame Josephine ligger alla i närheten av kvarteret Klippan. Det är klart att det kommer gynna oss om Klippan blir en levande plats igen, men för oss är det viktigt att det här är mycket större än en person eller ett företag. Historiskt har Klippan varit en superviktig mötesplats både för västeråsare och inresande, vi ser det som en fantastiskt rolig möjlighet att få utveckla platsen igen. 

Hotell och restauranger

Planen är att de ska driva hotell och två restauranger.

– Vi ska göra det vi är bra på och jobbar med främst: mat och dryck i kombination med värdskap. Det ska återskapas i hotellet. Den gamla inredningen är för nedgången för att kunna räddas men det känns givet att bevara den historiska känslan. Vi vill både modernisera och bevara. Kanske kommer inredningen bli i stil med tidigt 1900-tal, med influenser av mjuk art deco. Inriktningen kommer bero på hur stort eller litet vi kan bygga. Som ett mindre hotell måste vi skapa andra värden för att få ekonomisk bärighet, medan stora volymer ger fler möjligheter.

Christian Brobeck.

 Vad kan vi förvänta oss av restaurangerna?

– Den ena kommer vara exklusiv och ganska liten. Just nu går vi igenom en mycket tuff tid för restaurangbranschen och alla kommer säkert inte överleva de kommande åren. Förhoppningen är att vi slår upp dörrarna på Klippan om drygt tre-fyra år. Då tror vi att världsläget är annorlunda med tanke på att kriser, som nuvarande inflation, brukar vara i fem år. Vi räknar med att alla satsningar på Kongressen, Finnslätten och i Kopparlunden kommer skapa många resor till Västerås. De kommer behöva hotell att bo på och även ha ekonomiska förutsättningar för representation när de går ut och äter. Då tror vi att marknaden finns för en sådan restaurang.

Stökig och stimmig restaurang

Klippans andra restaurang kommer ha en helt annan profil.

– Den ska vara lite stökig och stimmig. Förmodligen började den första restaurangverksamheten i Klippan i mitten av 1700-talet och vi vill försöka hitta historien i maten. Efter kriser är trenden att gå tillbaka till det som man är van vid och vi tror att det kommer finnas en marknad för mer traditionell svensk matlagning. Rena smaker och bra kvalitet. Det ska finnas något för alla och till ett ok pris. Att hitta historien handlar också om att värna det lokala. På 1800-talet importerade man inte kött från Sydamerika och det behöver inte vi heller göra. Hela projektet är för västeråsaren och det gynnar alla om vi köper in råvaror, dryck och inredning lokalt. En rolig anekdot är att vi under renoveringen har hittat en meny från 1902 som satt inkilad i väggen som isolering. Då sålde de grisfötter med rödkål för 2 kronor och en flaska Moët för 40 kr, säger Joakim Forslund avslutningsvis.

Joakim Forslund. Foto: Let me be Frank