Camilla Nilsson, näringslivschef Köpings kommun.

Industriell symbios gör regionen mer attraktiv

Industriell symbios är ett sätt för företag att tillsammans ta hand om resurser och material till vinst för både miljö och lönsamhet. Under flera års tid har kommunerna i Västra Mälardalen, Köping, Arboga och Kungsör satsat på att bygga kompetens inom området. Nu visar sig kompetensen inom industriell symbios kunna bli en konkurrensfördel ur ett etableringsperspektiv.

Framgång träffar Camilla Nilsson, näringslivschef på Köpings kommun, som är en av de som drivit på utvecklingen för mer av cirkulär ekonomi och industriell symbios i regionen.
– Intresset för cirkulär ekonomi väcktes av att jag blev kontaktad av Ann-Sofie Granzell på CirEko och vi fick lära oss mer av deras utbildningar. Då såg vi att det fanns en stor potential i vår kommun med den starka industrin som finns här för att skapa en industriell symbios. Köpings kommun blev då också som första kommun medlem i CirEko, säger Camilla Nilsson.

Förstudie undersökte förutsättningarna

För att närmare undersöka förutsättningarna för industriell symbios närmare så sökte kommunerna i Västra Mälardalen med hjälp av CirEko medel till en förstudie. De fick stöd från Energimyndigheten och det strategiska innovationsprogrammet RE:Source som syftar till att Sverige ska bli världsledande på att minimera och använda avfall smartare.
– I förstudien kunde vi kartlägga en del av de industrier och de restprodukter som produceras här, och skulle kunna användas som råmaterial av andra företag. Dessutom upptäckte vi att det ända sedan 1982 har funnits en industriell symbios i Köping genom att Yara har levererat sin spillvärme till det kommunala fjärrvärmebolaget (numera Västra Mälardalens Energi & Miljö, VME). Och att därefter även Nordkalk levererat sin spillvärme. Det här samarbetet med industrin är även bakgrunden till att vi har den fjärde billigaste fjärrvärmen i landet. Självklart förbättras även företagens lönsamhet då de får betalt för värmen också. Då VME nu även levererar fjärrvärme till Arboga så så värmer Köpings industri också Arbogabor under kyliga höstkvällar.

Tänka så lokalt som möjligt

Camilla berättar att de upptäckt långt fler materialflöden också som inte är cirkulära.
– Ett exempel är metallspån, som ju är i högsta grad relevant då vi har så mycket metallbearbetande industri i regionen. Hur kan vi använda det här metallspånet lokalt istället för att det ska skickas långt bort till en materialinköpare? Hur kan vi hitta värdet i produktionskedjan som gör att det kan återföras i ett annat företags process i någon av våra kommuner? När man tänker cirkulärt är det ju bra att tänka så lokalt som möjligt. Avgörande är att hitta värdekedjan såklart så att det finns en affärsmässighet
i alla led.
Hur har intresset varit från industriföretagen?
– Det har varit lite varierande beroende på vilka processer som vi talar om. Exempelvis har vi haft väldigt bra samarbete med Volvo där man tittar ordentligt på de här frågorna. Medvetandegörandet inom de här frågorna går verkligen fort framåt. När vi började med det här arbetet för några år sedan fick vi alltid börja från början och förklara vad cirkulär ekonomi är. Nu är kunskapen mycket större, vilket gör det mer tacksamt att kommunicera om de här frågorna idag. Det som är lite av akilleshälen i de här projekten är att hitta företag som kan ta hand om de här restprodukterna. I många fall så kan vi behöva arbeta med nyetableringar för att få till flöden. Här har vi då också i dialog med företag något att erbjuda, där det handlar om att matcha en förädlare med en produkt (en rest som vi har). Gör vi det så kan vi skapa en win-win-situation, berättar Camilla.

Projekt vill inspirera företag

Efter den lyckade förstudien sökte Västra Mälardalen i Samverkan (kommunerna och företagarföreningar i samarbete) medel från Leader Mälardalen för att ta insikterna från förstudien vidare och inspirera företag till att sätta upp industriella symbioser.
– Projektet startade förra året och kommer pågå till maj 2022. Tyvärr är förstås en del av den pedagogiska verksamheten med möten nu satt på vänt på grund av Corona. Målet med projektet är att vi ska kunna utveckla den mäklande rollen att hitta kopplingarna mellan de rester som skapas och de som kan använda restmaterialet. Dessutom är själva kunskapslyftet som skapas i dialogen med företagen viktigt i sig. Vi har haft flera kunskapskonferenser som i sig har gett positiva resultat. Ett exempel på det är att vi har ett avknoppat projekt som handlar om att producera biogas av restprodukter. Det händer mycket när företagare möts, säger Camilla.
Finns det andra spännande projekt som skapats som en följd av det här?
– Vi har flera saker på gång. Bland annat tittar vi på ett samarbete med organisationen Hela Människan om hur man ska kunna renovera möbler som annars bara slängs. Centrumföreningen i Köping har också haft en outlet med kläder från klädbutiker som annars skulle ha lagts på deponi eller bränts. Det gäller att inte se soporna utan att se tillgången och värdet.
Hur upplever du att genomslaget har blivit?
– Vi har helt klart fått uppmärksamhet för vår satsning. Just nu jobbar vi med tre företagsetableringar där industriell symbios har varit ett av de viktiga argumenten varför de har sökt sig till oss. Så uppenbart har ordet spridit sig. Jag ser att vår kompetens kring cirkulär ekonomi och industriell symbios blir en möjlighet för oss att profilera oss. Förhoppningen vore att hela Västmanland skulle bli en region med starka cirkulära ekonomiska förtecken. Vi hjälper gärna till att sprida de kunskaper som vi har och har säkert mycket att lära av andra också, säger Camilla Nilsson, näringslivschef på Köpings kommun avslutningsvis.

Yara i Köping har sedan 1982 levererat sin spillvärme till det kommunala fjärrvärmebolaget.