Arkitekt Nora Kvassman är ansvarig för att ta fram Västerås Arkitekturprogram. Foto: Per Groth

– En stadsmiljö fungerar om den uppskattas av en femåring

Framgång träffar Nora Kvassman, arkitekten som ansvarar för att ta fram Västerås arkitekturprogram. Vilken roll spelar arkitektur för social sammanhållning och vad är det egentligen som gör att människor trivs i en stadsdel?

Nora Kvassman är utbildad husarkitekt och har arbetat för Västerås stad i 11 år. Nu har hon fått ansvaret att leda arbetet med att ta fram ett arkitekturprogram för Västerås. Varför behövs ett arkitekturprogram?

– Det vi har sett och det som politiker efterfrågat är ett kunskapsunderlag som ger vägledning i gestaltningsfrågor och vilka ambitioner som finns från stadens sida i olika frågor. Vi har i det här arbetet tittat på de arkitekturprogram som andra städer som Uppsala, Malmö, Linköping och Örebro tagit fram. Vi har valt att fokusera på hållbarhet då god arkitektur är en förutsättning för ett hållbart samhälle på sikt. Det finns ett starkt intresse att snabbt få fram nya bostäder i Västerås. Då är det samtidigt viktigt att säkerställa att de nya bostäderna inte blir av sämre kvalitet. När det finns ett intresse för att det ska gå snabbt och att det inte ska bli för dyrt, finns det en risk för kortsiktigt tänkande. Kortsiktighet blir dyrt i längden. Hur säkerställer vi kvalitet och att det finns en samhällsekonomisk långsiktighet, säger Nora Kvassman.

Vad är då egentligen arkitektur?

– Många tänker automatiskt på husens utformning, men egentligen handlar arkitektur om så mycket mer. Så som hur vi utformar miljön mellan husen och hur vi organiserar vår stad på ett bra sätt så att den hänger ihop. Det känns bra att koppla det vidare till hållbarhet, alla ställer sig bakom att vi har en stad som håller och kan lämnas över till nästa och nästnästa generation. Samtidigt behöver varje generation formulera vad som är vackert, det är något som omformuleras hela tiden. En av anledningarna till att jag ville arbeta i Västerås är faktiskt Västerås Stadshus. Det är verkligen en modernistisk pärla, läget i staden, den offentliga konsten på fasaden och läget vid parken är faktiskt unika kvaliteter.

Vad utmärker Västerås stad?

– Vi sticker ut med vår modernistiska centrumbebyggelse och de historiska industrimiljöerna i Mimerkvarteren, Stationsområdet och Kopparlunden. Genom att vårda och utveckla de här byggnaderna och platserna kan vi stärka Västerås identitet och samtidigt tillskapa mer trivsamma miljöer. Vi har fantastiska förutsättningar med våra gågator men vi kan bli ännu bättre på att prioritera utformningen av de offentliga platserna, gator och torg. Och ta detta med att Västerås blir en universitetsstad, det gör att vi borde omvärdera hur ytorna runt campus används. Varför inte göra om parkeringsplatserna till en park istället?

Vet man vad som gör att människor må bra i en stadsdel?

– Det finns mycket kunskap om vad som gör att människor trivs. Allt från ljussättning, växtlighet, färg, form och material på fastigheter. Något som vi har sett är att många uppskattar när vi även i stadskärnor kan skapa en mer mänsklig skala, idag har vi en del miljöer som är storskaliga som skulle kunna tjäna på att bli mer intima. En stadsmiljö behöver vara tillgänglig. Ett bra mått på att en miljö fungerar är om den uppskattas av en 5-åring. En annan fråga är hur man skapar social hållbarhet, här behöver vi skapa platser som invånarna är stolta över och vill mötas på. Jag bor själv på Bäckby, här är aktivitetsparken en sådan plats, där det spelas fotboll, ungdomar åker skateboard och människor möts. Det är viktigt att hitta sätt där vi kan minska barriärer mellan stadsdelar med den här typen av mötesplatser.

Vad betyder det för din syn på stadsutveckling att du bor på Bäckby?

– Jag har ända sedan jag flyttade hemifrån så gott som alltid bott i förorter. Det gör att jag har reflekterat en hel del kring ojämlikheten i stadsplaneringen, segregation, upplevelsen av otrygghet och den dystra bild som målas upp av så kallade utanförskapsområden. För mig hänger min trivsel och känsla av trygghet ihop med att jag känner en stor tillit till och har en positiv människosyn och tolerans för min omgivning. Jag känner mig inte otrygg när jag ser tonårskillar i grupp utanför ICA, en cykeltunnel full med graffiti eller när mina barn går ensamma till skolan. Personligen bor jag hellre i ett heterogent område än i gentrifierade och homogena bostadsområden. De kvaliteter som finns här, att skolor och andra samhällsfastigheter är koncentrerade i gröna bilfria stråk omgivna av fina sam-manhållna kvarter är värt att bevara. Samtidigt finns det här en tillåtande atmosfär som välkomnar förändring. Till skillnad från i en tät traditionell kvartersstad finns det heller inget vedertaget ”rätt eller fel” här. Ibland brukar jag på skämt säga att jag åker ”ut till city” eftersom alla säger att man bor ute på Bäckby, allt beror på vilket perspektiv du har, berättar Nora.

Cirkulärt tänkande

En annan aspekt av hållbarhet handlar om resursanvändning.

– Jag tror att det kommer vara nödvändigt att det vi bygger är flexibelt, speciellt anläggningar som parkeringshus som vi förhoppningsvis kommer behöva färre av när behovet av bilar minskar. Det är spännande att tänka sig vad som skulle kunna vara i Igors parkeringshus. Det cirkulära tänkandet behöver bli en del av stadsbyggnadsprocessen. Till exempel, när Mälarporten byggs, hur ska vi kunna ta tillvara på det som samtidigt rivs så att inte material går till spillo? Samma med Kopparlunden, det bästa vore om man kunde upprätta en typ av återvinningscentral för byggmaterial.

Viktigt är att arbetet med arkitekturprogrammet omfattar hela kommunen framhåller Nora Kvassman.

– I grund och botten handlar det om att varje projekt kräver en platsanalys. Faktiskt kan det förvåna att det inte alltid görs en riktig platsanalys innan man bygger en byggnad. Det är stor skillnad om man bygger i anslutning till Vasaparken eller på Vallby. Varje plats har sina unika förutsättningar. I arkitekturprogrammet kommer vi att beskriva principerna för hur en sådan platsanalys ska göras, att det behöver finnas ett tänk vad gäller stråk, hur byggnader placeras, ljus, färgskala med mera. I vår kommun har vi allt från historiska miljöer till helt moderna såväl som modernistiska. Därför måste vi förhålla oss till platsen. Dessutom måste vi bli bättre på att involvera allmänheten, om alla får möjlighet att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön är jag övertygad om att vi tillsammans bygger en mer hållbar stad säger Nora Kvassman, arkitekt Västerås stad avslutningsvis.

Noras dotter Boel (t.v) tillsammans med sin kompis Tanushri sittande på Bäckbys nya konstgräsplan. I bakgrunden byggs Bäckbys nya centrum.