En skiss över den nya kvarnen som Abdon Foods bygger i Västerås.

En ny kvarn byggs i Västerås

Abdon Foods är en av de ledande aktörerna i Norden inom mjöl, müsli och andra produkter till frukostbordet. Nu etablerar sig familjeföretaget i Västerås genom bygget av en ny kvarn.

Historien om Abdon Foods och dess mer kända varumärke Finax började 1973 med att bröderna Leif och Rolf Abdon byggde en av världens första helautomatiska kvarnar strax utanför hemstaden Helsingborg. De innovativa bröderna är även de som först av alla introducerar müsli på den svenska marknaden 1979 med produkten Sunt & Gott som är en av Sveriges mest sålda müsli.

– Idag består koncernen av långt mer än mjöl och müsli. Exempelvis har vi en stor verksamhet i USA, där vi är en av de större aktörerna inom konventionellt odlad och ekologisk havre. Totalt omsätter den globala koncernen ca 7 miljarder, där det svenska bolaget står för 1 miljard. Det är rätt häftigt gjort av två skånska bröder. Ett tillväxtområde har varit att skaffa industrier som använder de varor som vi tillverkar i kvarnarna – till exempel bake-offbageri och bagerigrossistföretaget Kobia. Än idag är familjen i högsta grad aktiva i bolaget, berättar Hans Holmstedt, VD för Abdon Foods Sverige.

Varför har ni då valt att bygga en kvarn i Västerås?

– Vi har en kvarn i Helsingborg som producerar vete och råg, men vi vill expandera. Faktum är att Mälardalen är det näst största odlingsområdet av spannmål samtidigt som de flesta kvarnar ligger i Skåne och Halland. Då vi inte tror att transporter är hållbart vill vi köra spannmål så lite som möjligt. Nu får vi 60 mil närmare till alla bagerier i Svealand och norrut med en betydligt lägre miljöpåverkan än idag. Så från kvarnen i Västerås kommer vi att kunna köpa in lokalt odlat spannmål. Kvarnen kommer dessutom ligga mitt i dagligvaruhandels infrastrukturnav med ICA-lagret i Västerås, Martin&Servera i Enköping, Coops nya lager i Eskilstuna, Axfoods nya lager i Bålsta och Lidls lager i Rosersberg.

Hur hamnade ni just i Västerås?

– Vi tittade på flera olika lägen, men Invest Västerås visade ett enormt intresse. Det märks att de vill ha nyetableringar. Västerås stad hade tomtmark, vilket gjorde processen väldigt enkelt, dessutom grannar med Svenska Retursystem som vi hyr pallar ifrån. Vid vår etablering har Torbjörn och Sarawut på Invest Västerås förenklat alla kontakter och knytit ihop oss med rätt personer. De gör inte vårt jobb, men de har underlättat det enormt. Det är bara gratulera kommunen att de fått ihop ett så bra etableringsteam.

Och nu ska ni tillverka mjöl i Västerås – är det skillnad på mjöl och mjöl?

– Ja det är det verkligen. Dessutom är det stor skillnad på råvaran också. Vi har satt en kvalitetsnorm och processar bara svenskt spannmål som inte är stråförkortat. Vi har faktiskt fått otroligt mycket positivt från jordbrukarna i regionen. Vi trodde att vi skulle bli uppskattade men vi har fått många som spontant hört av sig och är jätteglada att kunna leverera till oss i framtiden.

Hur viktigt är proteininnehållet?

– Råvaran och mjölets proteininnehåll är det som gör att mjöl skiljer ut sig från varandra. Proteininnehållet är en av de faktorer som styr vilka egenskaper som ett mjöl har. För bagerier är proteinnivån helt avgörande. Mängden sol och säsong avgör proteinnivån och gör att den kan skilja sig åt även i samma jordar. För att kunna leverera till industribagerier är det essentiellt att vi kan leverera spannmål från flera olika skördar så att vi kan ge dem precis den proteinnivå de beställt. Det blir en katastrof om mjölet förändrar slutprodukten.

Hur ser tidsplanen ut för kvarnen?

– Vi räknar med att gå igång med bygget under sensommaren och kunna köra igång produktion tredje kvartalet nästa år. När vi är lanserade kommer vi att ligga på 20-talet anställda året om, vissa positioner behöver vi fylla ganska snabbt. På sikt kommer vi att ha möjlighet att utveckla fastigheten ännu mer, skulle vi vilja processa havre så finns utrymme för att bygga en kvarn för havre. Så det finns expansionsmöjligheter, säger Hans Holmstedt avslutningsvis.