En innovatör som ger allt för att rädda liv
Azad Najar är eldsjälen bakom Real Heart, ett bolag som utvecklar världens mest
naturtrogna artificiella hjärta. Med en bakgrund som läkare har han utfört ett gediget forskningsarbete för att lyckas med sin innovation, som dessutom bidrar till ökad kunskap om verkliga hjärtan och hjärtsjukdomar.
Redan i sin barndom i irakiska Kurdistan och Bagdad kom Azad i kontakt med det lidande som hjärtfel medför.
– Jag har en yngre kusin som hade en hjärtsjukdom. Det har påverkat mig mycket att se hur han inte kunde vara med och leka med oss andra barn, och åkte in och ut till sjukhuset. I min familj var det viktigt med utbildning och som yngst av nio syskon såg jag upp till äldre syskon som utbildade sig till läkare. Redan som barn var jag teknisk intresserad och byggde mina egna leksaker. Jag hade lika gärna kunnat bli ingenjör men bestämde mig för att utbilda mig till läkare på universitetet i Mosul som min bror. Sedan började jag jobba på min systers klinik i Kurdistan.
Efter att ha levt i ett krigsdrabbat område längtade Azad efter säkerhet.
– Tre syskon hade flyttat till Sverige och jag hade tur som kunde följa efter dem hit. Jag och min fru kom hit 1995 med vår nyfödda dotter. Efter en kort period i Stockholm flyttade vi till Linköping.
Azad säger att flytten till Sverige är det bästa som hänt honom och att han kunnat utvecklas på ett helt annat sätt här.
– Jag har alltid roat mig med att tänka ut idéer, men tidigare hade jag aldrig haft möjlighet att förverkliga dem. I Linköping upptäckte jag Biltema och liknande butiker. Jag gick runt i dagar och tittade på alla komponenter. Något liknande fanns inte i Irak. När min bror fick inbrott i sin bil så fick jag idén om att konstruera en prototyp till ett larmsystem som var kopplad till en Nokia-mobil. Om någon gjorde inbrott skulle all elektronik i bilen slås av. Jag pratade med Svenska Uppfinnarföreningen men då de hittade en liknande idé i Japan gick det inte att få ett patent.
Istället fokuserade Azad på att plugga svenska och få ut sin läkarlegitimation i Sverige.
– Jag var redan en erfaren läkare, jag hade assisterat vid 100 operationer på min systers klinik och började jobba så fort jag kunde på en vårdcentral i Linköping. Under den perioden, i november 1999, såg jag ett reportage om ett amerikanskt artificiellt hjärta på tv. Det hjärtat hade ingen likhet med hur ett riktigt hjärta är uppbyggt och tanken väcktes: hur kan man göra ett mekaniskt organ som liknar våra naturliga hjärtan?
Året efter, när Azad flyttade till Västerås för en AT-tjänst, började arbetet med hjärtat på riktigt.
– Här blev jag ihopkopplad med innovationssystemet i Västerås. Jag har fått mycket stöd från bland annat Almi och Nyföretagarcentrum. Ett viktigt steg var när SAAB-koncernen hörde av sig för att de ville satsa på mekaniska organ. Då lät de tre läkare utvärdera min idé. De tyckte alla att det var intressant men en av dem var tveksam till om det skulle lyckas. Så jag fortsatte slipa på idén. Genom Pär Hedman som är läkare i Västerås fick jag upp ögonen för Stig Lundbäcks forskning från 80-talet om att hjärtat inte pumpar blodet med en kramande rörelse utan mer som en cykelpump. Det var en viktig insikt för det fortsatta arbetet.
I ett möte med dåvarande ABB:s vicepresident Harry Frank kom nästa viktiga pusselbit.
– Han tipsade om Said Zahari som var professor i flödesteknik på KTH. Vi började samarbeta och han engagerade några studenter i att undersöka vilka faktorer som skulle påverka flödet i pumpen. Utifrån resultaten förstod vi att formen och storleken på klaffarna och kamrarna spelade stor roll. Det gjorde att vi kunde skapa en prototyp som visade att flödet kan skapas.
Azad säger att pengar aldrig varit hans drivkraft och att den svenska modellen för innovation har passat honom bra.
– Sverige har en fantastisk innovationsinfrastruktur där alla till skillnad från andra länder vill hjälpa till gratis. Men det krävs att du är envis och tror på din idé. I mitten av 00-talet kom jag i kontakt med grundarna av det nystartade bolaget Digital Mechanics. Med hjälp av dem kunde vi bygga hjärtkammare i 3D-printing, vilket förändrade allting. Med hjälp av den tekniken skapade jag flera modeller med stöd av läkarna Ulf Kjellman och Henrik Ahn.
Att arbeta med en innovation utan finansiering hade sina nackdelar.
– Det var en tuff period. Samtidigt som jag utvecklade hjärtat på fritiden arbetade jag och min fru båda heltid som läkare, hade små barn och ansvar för hus och hem. Men jag drevs av viljan att hjälpa och rädda liv. Bara man planerar och aldrig skjuter saker framför sig så har man tid för allt. Och jag har världens bästa barn som stöttat mitt arbete. Båda har faktiskt valt att bli läkare. Jag valde att ägna mig åt arbete och familjen, och sedan försöka jobba med Real Heart under nätterna. Svårt men det fick gå.
Att jobba med uppfinningen hemma på fritiden involverade familjen i utvecklingen.
– Faktiskt var det min dotter som hjälpte mig att först bygga väggarna i kammaren. Hon var då 10 år och eftersom det behövdes ett rörligt material föreslog hon att jag skulle använda ballonger. Det fungerade faktiskt. Prototypen bestod av en ballong med plåster på, för att få en skyddad tät yta innerst. Stödet från min familj och släkt betyder mycket. Först sa min mamma att det bara är Gud som kan skapa ett hjärta, men nu när hon ser resultatet av allt arbete är hon glad och stolt.
I mitten av 00-talet fick de flera genombrott i utvecklingsarbetet och övertygelsen att hjärtat verkligen skulle fungera växte.
– Uppmärksamheten i media spelade stor roll, det satte press på mig att fortsätta. 2005 gick Almis chef Gunnar Nyhlén i pension och började engagera sig i vårt arbete. 2007 lyfte vi projektet från enskild firma till aktiebolaget Real Heart. Genom att sälja 8% av aktierna fick vi in ett arbetskapital.
Fem år senare började den pensionerade professorn, läkaren och innovatören Göran Hellers engagera sig i bolaget och drog in ytterligare finansiering.
– Göran var som en mentor för mig och otroligt viktig för hela projektet. Det svåraste under hela resan för mig var när han gick bort för ett och ett halvt år sedan. Tack vare honom blev vi börsnoterade på Aktietorget och fick in 8,5 miljoner. Då kunde vi börja bygga upp företaget och ta in ingenjörer och tekniker. Det var ingen spikrak resa men 2014 hade vi fått fram en prototyp till det första djurförsöket. Operationen gick jättebra och känslan att vi efter 14 års arbete lyckats skapa något som fungerar fick mig att gråta av lycka.
Det var där som det verkliga utvecklingsarbetet började.
– Nästa steg var att styra flödet så att det kan reglera sig själv. Vi var först i världen med att använda en magnetkamera för att studera flödet i hjärtat. Då såg vi att blodflödet i kroppen varierar. Det måste vi anamma så att pumpen förstår att när du springer måste takten öka och även slagvolymen, när du sover ska de vara lägre. Lösningen blev att börja jobba med trycksensorer och utveckla en logik. Trycket i förmaket ska vara tio millimeter kvicksilver. Stiger det mer ska kammaren jobba hårdare. Det fungerade i djurförsöken och vi såg att det här reglerar sig fantastiskt fint.
En annan funktion som är viktig för att likna det naturliga hjärtat är att kamrarna pumpar olika mycket.
– Människor och djur behöver olika volym från kamrarna och Real Heart är den enda pumpen som låter kamrarna parallellt pumpa olika mycket blod på ett enklare innovativt sätt. Det är en jätteviktig funktion. Tillsammans med professor Tino Ebbers i Linköping har vi skapat ett verktyg för att studera blodflödet i artificiella hjärtan i en 4D-magnetkamera, vilket också kan bidra till att öka kunskapen om det mänskliga hjärtats funktioner och sjukdomar.
Det slutgiltiga steget är att testa transplantation i människa.
– Vi är inne i sista fasen av djurtester. Vi har gjort 35 djuroperationer och gör även datoriserade virtuella operationer för att inte behöva använda för många försöksdjur. Problemet är att det inte finns så mycket kunskap om hur djurkroppar fungerar vid transplantation av mekaniska organ. Alla som utvecklar hjärtpumpar har samma problem. Men vi på Real Heart har fått bra resultat efter djurtesterna. Nästa steg är att göra tester på människor, men det kommer att behövas kapital för att genomföra människotester och få ut produkten på marknaden.
Vad är ditt råd till andra som vill förändra en hel bransch som ni gör i Real Heart?
– Grundregeln är att vara ödmjuk, tro på andra människor och att bygga ett team. Man måste vara förlåtande och ha social kompetens för att locka till sig rätt personer. Det är bara genom att lyfta varandra som man skapar en arbetsmiljö där folk kan prestera sitt bästa.
Tack vare det nuvarande teamet på Real Heart har Azad också kunnat släppa lite av den enorma arbetsbörda han tidigare hade.
– Fram till 2017 lade jag ned mer än 10 000 timmars arbete på företaget och sov inte en hel natt under en lång period eftersom jag även jobbade heltid som läkare. Men 2018 kunde jag gå ner till halvtid som läkare och sedan 2020 har jag arbetat heltid i Real Heart. År 2017 fick vi också in en jättebra forskare i företaget, Ina Laura Perkins, som utvecklade vår forskningsavdelning. 2021 tog hon över som vd. Med henne på den posten och Thomas Finocchiaro som CTO har jag minskat min arbetsbörda och jag har kunnat fokusera mer på djurtesterna.
Paradoxalt nog var det när Azad trappade ner på arbetet som han började må dåligt.
– Genom alla år hade det funnits ett så starkt behov att kämpa på vilket gjorde att kroppen orkade. Men när jag steg ned från vd-rollen, och det fanns mer utrymme att slappna av så blev kroppen sjuk. Det var en tuff period när jag hade utbrändhet att hantera, trots det fortsatte jag kämpa vidare med projektet. Idag mår jag som tur är bättre igen. Även om det har varit mycket slit har jag aldrig ångrat den här resan. Om jag fick leva om mitt liv hade jag gjort likadant igen. Om jag bara lyckas rädda ett enda liv med vårt artificiella hjärta så är alla år jag lagt ned på Real Heart värt det, säger Azad avslutningsvis.
Om profilen
Namn: Azad Najar
Ålder: 55 år
Bakgrund: Under uppväxten i irakiska Kurdistan kom Azad i kontakt med utmaningarna med hjärtproblem. Tidigt väcktes hans tekniska intresse som funnits med honom hela livet. I mitten av 1990-talet flyttade han med sin fru och unga dotter till Sverige. Idén bakom Real Heart väcktes och efter flytt till Västerås kom arbetet med att skapa ett mekaniskt hjärta igång på allvar. Nu har alla tusentals timmar Azad lagt ned verkligen börjat ge resultat. Real Heart belönades på Guldstänk i år med utmärkelsen Årets innovatör.