Det gäller att balansera

Balans – kan det vara det nya buzz-ordet? Vi pratar om balans i livet, balans på jobbet, balans i räkenskaperna, balanskonto, handelsbalans, styrkebalans, viktbalans, balansstående etc. Efter en sökning i Svenska Akademins ordlista hittar man många uttryck där ordet balans ingår. Däremot finns inte ordet branschbalans som denna krönika ska handla om.

Branschbalans, ja det är precis vad det låter som! Det vill säga balans mellan olika branscher inom ett avgränsat geografiskt område. Det kan vara en kommun, län, region eller varför inte ett helt land. 

Och varför är det då viktigt att ha koll på den? Jo, branschbalans är för en kommun ungefär vad produkt- eller tjänsteutbud är för ett företag. Precis som i ett företag blir man mycket sårbar om man är ensidigt beroende av en eller endast få produkter eller kunder. Liten portfölj ökar sårbarheten. Har du flera ben att stå på ökar balansen och du kan balansera en minskning på ett ställe genom att öka på ett annat. 

Detsamma gäller kundstocken, har du många är inte ett tapp på en kund fullt så kännbart som med bara ett fåtal stora.

Samma resonemang gäller för oss som jobbar med näringslivsutveckling på en ort. Många svenska städer är uppbyggda kring en stor och dominerande arbetsgivare, historiskt var det bruken, gruvan eller kanske hamnen. Även detta är sårbart, den dagen  det inte bär sig längre eller man får för sig att flytta verksamheten, då får det förödande konsekvenser samhället det drabbar. Det har vi sett många exempel på genom åren.

Tittar vi på branschbalansen i Västerås kan vi konstatera att även här hade vi ett mycket stort beroende att ett fåtal företag. ASEA och Metallverken till exempel, som dessutom verkade inom samma bransch, det vill säga industrin. Det illustreras tydligt med cirkeldiagrammet baserat på 1960 års näringslivsstruktur. 

Idag kan vi se att vi har en mycket god  branschbalans i Västerås, det är bra!

Det gröna fältet är det vi kallar basen i näringslivsstrukturen, tillverkning. Den står mycket för intäkterna in till orten och driver en annan sektor, den företagsstödjande (orange). Den sektorn levererar i huvudsak till andra företag, till exempel konsulter, logistik, IT etc. 

Den tredje delen, den röda, kallas ortstjänster. Det är sådant som vi som bor här i första hand behöver och nyttjar, sådant som gör en ort attraktiv; handel, besöksnäring, service men också leverantörer av till exempel värme, vatten och bredband. Som du ser har Västerås gjort en fantastisk utveckling ­genom åren. Västerås håller balansen!

Eva Lilja 
Näringslivsdirektör, 
Västerås stad