Den lilla ortens fördelar med den stora regionens möjligheter
Kommunerna Arboga, Kungsör och Köping har ett nära samarbete och kallar sig gemensamt för Västra Mälardalen. Tillsammans bildar de en region med 50 000 invånare och har hela Mälardalens arbetsmarknad inom en timmes pendling. Samtidigt är allt i vardagen nära för den som bor i en liten ort, något som för inte minst barnfamiljer ger en extra livskvalitet.
– Arboga, Köping och Kungsör är boendeorter med den lilla ortens alla fördelar och den stora regionens alla möjligheter. Allt finns nära på hemmaplan, du når natur, skolor och föreningsliv med en kort cykeltur. Samtidigt ligger vi mitt i en av Europas starkaste industriområden, mitt emellan Västerås, Eskilstuna och Örebro. Inom 45 minuters pendling når vi 500 000 människor, så det finns en stor tillgänglig arbetsmarknad, säger Samuel Strömgren, näringslivschef på Arboga kommun.
Ida-Maria Rydberg som är närings-livschef på Kungsörs kommun håller med.
– Det är fascinerande hur nära allt är. Med cykel kan jag ta mig ut på landsbygden med naturen och flera vackra kyrkor. Jag förstår att många väljer det här livet. Du kan jobba i Stockholm och sedan ändå komma hem till det här. Det är livskvalitet.
De tre kommunerna har tät kontakt i samarbetet och delar flera verksamhetsfunktioner.
– Vi ligger så nära varandra och delar därför på tjänster inom säkerhet, vatten, avfall, el och värme. Även små kommuner måste erbjuda samma service till sina invånare som en stor kommun. Om man jämför med Västerås har vi en tiondel av deras invånare och får därför också bara 10 procent av intäkterna. Det är en utmaning. När man är liten så måste man hitta kompisar så att man kan bli starka tillsammans. Vi tre kommuner vill stärka varandra och ser oss som en lokal ekonomi och en gemensam marknad. Enskilt har vi inte 100 procent av utbudet folk vill ha, men 10 kilometer bort finns det. Så är det ju även i större städer, allt finns inte i varje stadsdel, säger Samuel.
– Möjligheten att vara tre kommuner som arbetar tillsammans gör att utbudet blir större än om vi gör det var för sig. Dessutom är det roligt och en fantastisk kraft i att samarbeta. Nu har vi ett projekt som kallas Business to business. Det är företagsluncher där företag från de tre orterna möts och förhoppningsvis genererar fler affärer och får dem att stanna inom Västra Mälardalen, berättar Ida-Maria.
Stor andel småföretagare
Ett annat område där kommunerna arbetar nära är turism och besöksnäring.
– Som turist upplever man inga tydliga gränser mellan kommunerna om man är ute och kör med husbilen. Vi har god tillgång till cykelleder, vandringsleder, skog och friluftsliv. En stor andel småföretagare verkar inom de gröna näringarna med ett stort engagemang för det närodlade och småskaliga. Exempelvis har vi både eko-ringar för försäljning från gårdar och små moderna lanthandlare, säger Samuel.
Närhet till natur, sjöar, familjevänlig logistik, prisvärda boenden och trygghet är anledningar för folk att bosätta sig i Västra Mälardalen. Samtidigt finns även ett dynamiskt näringsliv i regionen. Kungsör har många år i rad klättrat på Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat och är nu på plats 23 på den nationella listan.
– Vi har en kommunledning som förstår vikten och värdet i att ha ett livskraftigt näringsliv. De senaste sex, sju åren har vi jobbat med strategiskt förbättringsarbete med företagsklimatet i nära samarbete med näringslivet. Vi utgår från vad de tycker och vill. Dialog, relation och service är fantastiskt viktigt i det arbetet. De ska känna att vi vill dem väl. Det visar ju enkätresultatet också att de gör, säger Ida-Maria.
Tjänstesektorn kan växa
Vilken typ av företag som dominerar i kommunerna skiljer sig åt inom Västra Mälardalen.
– Kungsör är av tradition en industriort med tillverkningsindustri och tung mekanisk verkstad. Vi har flera företag som jobbar som underleverantörer till fordonsindustrin. Näst största branscherna är bygg och lantbruk. Vi skulle gärna se att tjänstesektorn växte. När fler väljer Kungsör som boendeort så kommer det generera fler arbetstillfällen och att efterfrågan på tjänsteutbudet ökar. Det vore jättekul med en etablering som kompletterade befintliga verksamheter och som kunde anställa från vår kompetensförsörjningsreserv. En statlig myndighet med många kontorsarbetare hade kanske kunnat se Kungsörs strategiska läge och förlägga sin verksamhet här, säger Ida-Maria.
Domineras av försvar och IT
I Arboga är det Försvarsmakten och IT-industrin som dominerar.
– Vår starka profil inom IT-kompetens bygger på Saab och Combitech, med ungefär 550 anställda. Försvarsmakten har över 700 anställda inom det som heter FMTIS – Försvarsmaktens telekommunikations- & informationssystemförband. De arbetar med den civila delen av försvaret som handlar om IT, Sveriges skalskydd, cybersoldater och liknande. Vi ser att betydelsen av deras tjänster växer hela tiden i takt med att det blir fler överbelastningsattacker och andra sätt som man försöker stänga ner det öppna samhället. Runt omkring de här stora aktörerna finns fler intressanta IT- och Software as a Service-bolag, som Infobric Fleet och Sysarb, säger Samuel.
Arbogas näringsliv bär ännu tydliga spår efter flygvapnets beslut 1942 att placera Centralverkstaden i Arboga (CVA) som ledde till att kommunens befolkning fördubblades.
– Då gjordes det en enorm satsning från kommunen för att bygga upp och kunna ta emot stora antal invånare och företag. Sen har den frågan med årtiondenas lopp rullat vidare. Nu med det nya säkerhetsläget i Europa och Sveriges eventuella medlemskap i Nato kommer försvars-
industrin behöva skala upp och standardisera produktionen på ett hållbart sätt. Då ligger Arboga bra till, vi har en god mättnad kunskapsmässigt. Vi har förberett oss för den här tiden och kan lätt lägga fler pusselbitar till de som redan finns här. Försvarsmakten har sedan tidigare även sitt centrallager här och har nyligen köpt den stora fastigheten Tornet som ska inkorporeras i militärbasen, säger Samuel.
Elnätet en flaskhals
För att kunna välkomna nya stora etableringar i regionen måste samtidigt först ett nytt regionalt elnät komma på plats, som ökar kapaciteten från dagens 25 megawatt till 80.
– Mark har vi redan men kapaciteten i elnätet måste lösas. Nu kan man likna det vid att vi har ett smalt sugrör till allt vi behöver: bostäder, industrier och andra företag. Vi behöver gå mot en tredubbling i inmatad effekt, vilket kommer skapa många fler möjligheter vad gäller nya etableringar. Frågan har just nu sin juridiska gång och ett beslut kommer i närtid från Nacka tingsrätt och Mark- & miljödomstolen. Till 2036 kan i så fall det nya elsystemet vara färdigbyggt och det är en bra tidscykel för att sprida kännedom om våra fördelar till näringslivet. Det gäller att prata med rätt parter som vill till en mindre ort. Vårt uppdrag är att berätta om bostadsmöjligheterna här och Örebros, Eskilstunas och Västerås närhet till oss. Runt oss har exempelvis logistikbranschen vuxit enormt och de börjar få slut på markyta. I Västra Mälardalen finns både plats och ett fantastiskt läge med dubbla motorvägar, järnväg både norr och söder om Stockholm och hamn, säger Samuel.
Viktigt lyfta vad vi kan erbjuda
Kommunerna arbetar inte bara med att locka företag utan även invånare till regionen.
– Kungsör, Arboga och Köping har precis varit med i Kairos Futures boendeundersökning Stora Flytt- och boendestudien som studerar hur olika målgrupper väljer att flytta. Utifrån det kan vi konkretisera vad som skulle locka hit nya invånare och var de finns. Det ser jag jättemycket fram emot att jobba vidare med tillsammans med kollegor i Kungsör och i de andra kommunerna, och förstås politiker. Vi kämpar ständigt med att göra oss kända utanför kommunen och målet är att fler som hör om Kungsör, Köping och Arboga ska få en god känsla i magen och veta vad vi har att erbjuda, säger Ida-Maria Rydberg avslutningsvis.