– De gav mig chansen och nu kan jag göra samma sak för andra

Sofia Rask är elitfotbollsspelaren som närmast av en slump kom att börja på Systemair 2006. 15 år senare är hon idag VD för Systemair Sverige. Sofia berättar öppet om resan från uppväxten i Hallstahammar och fotbollskarriären till karriären på Skinnskattebergs största arbetsgivare.

Berätta om din uppväxt?

– Jag kommer från Hallstahammar och min uppväxt handlade egentligen mest bara om en sak: Idrott. Fotboll och bordtennis var det som hade störst fokus. Då fotboll var roligast tog det överhanden till slut. Samtidigt tyckte jag också hela tiden att skolan var viktig. Jag har alltid velat prestera så bra som möjligt, oavsett om det är på fotbollsplanen, i skolan eller senare i arbetslivet. Min moderklubb i fotboll är Tuna-Ekeby och det gick bra för oss båda tidigt. Ja det blir så att jag nästan alltid säger vi när jag pratar om min uppväxt, jag har ju en tvillingsyster som också spelade fotboll. Redan från 16-årsåldern kom vi upp i damlaget. När det blev dags för gymnasiet pratade vi med rektorn på ABB industrigymnasium som hjälpte oss fixa en speciallösning så att vi kunde ha fotbollslektioner på idrottsgymnasiet. Istället för att läsa ett extra språk fick vi ett par extra fotbollsträningar i veckan. När vi var 18 år började vi sedan i Gideonsberg, berättar Sofia Rask.

Varför valde du just ABB industrigymnasium?

– Skolan har alltid varit viktig för mig och jag ville ha en riktigt bra utbildning som gav bra möjligheter efter gymnasiet. Även om idrotten just där och då var viktigast fanns tanken om att kombinera elitsatsningen med studier. Vår bedömning var efter gymnasiet att det skulle bli svårt att kombinera idrottssatsningen med att läsa till civilingenjör i Sverige. Därför flyttade vi båda till USA för att läsa till ingenjör och spela collegefotboll.
Efter 4,5 års studier till maskiningenjör i USA så stannade Sofia och hennes syster kvar i Memphis för att jobba.

– Jag jobbade för ett företag inom biomedicin som gjorde höft- och knäimplantat. Min roll var som konstruktör och att ta fram verktyg till de kirurger som opererar in höftimplantaten. Jag hade gärna fortsatt att jobba där men mitt arbetsvisum gick ut.

Hade du kunnat satsa mer på fotbollen?

– Jo men det hade jag nog kunnat göra. Pia Sundhage erbjöd oss en plats i Örebro när de spelade i allsvenskan 2005. Då tackade vi nej och valde att åka tillbaka till USA och jobba istället. Lite grann kan man väl ångra det beslutet idag även om jag fortsatte spela fotboll även efter det.

Hur kommer det sig då att det blev Systemair?

– Vi brukar skämta lite om det jag och min syster, att det faktiskt kunde varit hon som är VD på Systemair och inte jag. När jag flyttade hem från USA hade jag inga tankar på att bo kvar i Sverige. Då strävade jag efter att flytta tillbaka så fort jag fick chansen. Det tog några månader innan något nytt hände och vi sökte båda jobb. Det var min syster som sökte jobbet på Systemair. När de ringde henne hade hon redan fått ett annat jobb så hon slängde över luren till mig istället. Jag fick chansen som konstruktör och har trivts bra sedan dag ett. Det är kollegorna och företagskulturen som gjort att jag stannat kvar.

Hur ser du tillbaka på din resa på Systemair?

– 2006 hade jag inga uttalade ambitioner, samtidigt strävar jag alltid efter något nytt att göra. Jag tog åt mig projekt och lade mig i saker som inte låg på mitt bord för att jag kände mig så engagerad och ville påverka. Såg jag något som gick att förbättra ville jag kunna bidra. Jag har heller aldrig dragit mig för att prata med koncernledning och chefer om vad som borde förbättras. Det är faktiskt ett gott betyg åt Systemair att jag alltid har kunnat vara med och påverka, och känt att jag har blivit lyssnad på. Det var ingen och är ingen utopi att få bidra och göra skillnad, tvärtom visar mitt eget exempel att det är möjligt. På samma sätt är det viktigt för mig idag att visa för andra att de kan vara med och påverka, det är något som skapar ett ökat engagemang hos medarbetare.

Vilka olika roller har du haft?

– Från början var jag konstruktör som sagt, sedan har jag varit projektledare och produktchef innan jag 2014 fick min första större roll som teknisk chef. Initialt så togs väl inte det emot med applåder från alla håll att jag som ung kvinna fick en sådan roll. En del tänker att det ska vara den som har den djupaste tekniska kunskapen som ska bli teknikchef. Ledningen och jag såg mer att andra delar är viktiga. Det var inte för min tekniska kompetens som jag blev teknisk chef, utan mitt driv och målmedvetenhet och förmåga att skapa en organisation som är så optimerad som möjligt för den uppgiften som ska utföras. Det kan låta som en klyscha men jag upplever att som kvinna i en sådan roll behöver du överbevisa alla hela tiden och prestera extra mycket för att bli respekterad.

Vad var ditt sätt att övervinna skepsisen?

– Jag valde att inte lyssna på alla tvivlare och skeptiker utan istället jobba hårt. Lyssnar du på negativa röster blir du lätt nedslagen, tänk istället på att det finns de som har förtroende för dig – annars hade de ju aldrig gett mig chansen såklart. Vi har fantastiska chefer i teknikorganisationen som är väldigt kompetenta och som jag trivdes väldigt bra att jobba med, så trots en del kritik var det verkligen värt det. Det går inte att lägga för stor energi på det negativa. Vi har en struktur i samhället som är på ett visst sätt och tyvärr finns det de som har svårt med att samhället utvecklas framåt. En av mina största projekt under den här tiden var byggandet av ett nytt tekniskt center. Vi flyttade ihop alla tekniker och vårt labb i en gemensam egen lokal. När alla sitter tillsammans blev vi mer effektiva och dessutom är det ett bra sätt att visa upp vår kompetens inom innovation och utveckling för våra kunder. Vi kan visa upp hela processen från konstruktion och design av en ny produkt, till att den produceras. Det har blivit ett lyft och jag märker att vi får en fantastisk respons från kunden vid deras besök. Ett pandemifritt år har vi över 100 besök i vårt tekniska centrum.

Den första januari 2020 tillträdde Sofia som VD för Systemair Sverige.

– När jag fick en förfrågan satt jag i tankar om min framtid, om jag skulle stanna eller söka mig vidare. Förtroendet att få bli VD gjorde att jag kände att det fanns större möjligheter att vara med och påverka här än att söka mig bort från Systemair. Jag fick frågan tidigt under 2019 när vi hade en tillförordnad VD. Det gjorde att jag sakta men säkert lite i skymundan kunde slussas in i rollen.

I vilken utvecklingsfas befinner ni er i Systemair Sverige idag?

– Vi blev ett eget bolag 2015 då den svenska verksamheten delades upp i två bolag: Ett holdingbolag med koncernledning och Systemair Sverige med produktion, produktutveckling och försäljning. Sedan dess har det handlat mycket om att hitta en identitet som ett svenskt bolag och få en förståelse att vi är vilket systerbolag som helst i koncernen. När vi blev ett eget bolag synliggjordes vårt resultat på ett annat sätt vilket gör att kraven från koncernledning och styrelse ökar. Idag är vi ett av de större bolagen inom koncernen.

Vad ingår i din roll?

– De direktiv som jag har att jobba efter är i första hand förväntningar på ett resultat, sedan är det upp till mig att bygga det team som jag vill jobba med och hitta lösningar som gör att vi når resultaten. En av de största utmaningarna för oss är att vi är ganska små i Sverige på vår lokala marknad, även om vi är en stor aktör i Europa. Historiskt har vi varit välkända på den svenska marknaden som en fläktleverantör, men vårt utbud är mycket större än så idag. Vi vill ta marknadsandelar i Sverige och kunna erbjuda rätt utbud av produkter och samtidigt ha en bra och pålitlig eftermarknadsorganisation. Vårt största hinder är kanske framförallt vanans makt, att komma över hindret att få kunder att byta leverantör. Även om den största potentialen finns på säljsidan behöver vi även göra förändringar i produktionen för att möjliggöra högre lönsamhet. Det går inte att nå våra mål bara genom att sälja fler produkter. Vi behöver utveckla rätt produkter, göra det på ett mer hållbart sätt och producera produkter på ett smartare sätt.

Hur är du som ledare?

– Jag är prestigelös skulle jag säga och även hjälpsam. Men framförallt målinriktad och fokuserad. Det går inte att komma ifrån att jag är en tävlingsmänniska. På samma sätt som jag fick chansen försöker jag också ge andra en chans att bli framlyfta. Det är viktigt för mig att alla medarbetare känner sig sedda. Sedan är det viktigt att walk the talk, att jag delar med mig av mitt engagemang och vågar vara öppen och ärlig. Jag har inga problem att visa mina svaga sidor och erkänna misstag som jag gör. Misstag har jag gjort genom hela min karriär, det senaste gjorde jag i höstas. Jag fattade fel beslut gällande en tillfällig organisationslösning, vilket resulterade i många sömnlösa nätter och en avdelning som inte fick det stöd de behövde. Jag underskattade behovet som fanns helt enkelt.

Hur påverkades ni av pandemin?

– Först märkte vi det i mars 2020 då orderingången dök och försäljningen avtog rejält. Precis som många andra företag behövde vi agera snabbt och gick in i korttidspermittering, där vi jobbade 60 procent i produktionen. Samtidigt fick vi säga upp våra visstidsanställda. Under hösten 2020 kunde de återanställas igen. Sammantaget har det varit en lägre försäljning under året. Först nu har vi märkt av stora problem med försörjningskedjan, efterdyningarna till pandemin kommer att komma nu och förmodligen innebära störningar även i höst. Även om pandemin förhoppningsvis snart är över, är inte de negativa följdeffekterna över. Vi är i en situation där vi får prishöjningar till följd av höga råvarukostnader, samt att det råder råvarubrist i Europa, speciellt på plåt men även plaster och elkomponenter. Vi har hittills dragit fördel av ganska höga lager, men när allt startar upp igen så kommer det bli problem.

Vilka råd har du till unga människor i dag som står inför att utbilda sig och funderar på framtida yrkeskarriär?

– Först och främst skulle jag säga att med rätt inställning och driv så kommer du väldigt långt i yrkeslivet. För de som är i gymnasieåldern skulle jag säga att de ska följa sina egna drömmar. När du är yngre är det lätt att göra det som man tror att andra förväntar sig av dig. Följer du istället dina egna drömmar så brukar det faktiskt lösa sig. Pratar vi om Systemair så kan de veta att här kan vi erbjuda olika typer av tjänster, både för de som har en lång utbildning och de som kommer direkt från gymnasiet. Vi är ett internationellt bolag och du kan göra karriär i Sverige eller i något av våra systerbolag. Visar man bara att man vill så finns det oändligt många möjligheter. Det var inte direkt så att jag drömde om att jag jobba med ventilation när jag var 18 år. Men jag tror att det är viktigare att man trivs i företagskulturen och med kollegorna än vilken tjänst eller produkt du arbetar med. För oss som jobbar inom ventilation, så handlar det om så mycket mer än bara produkten. Våra produkter ger förutsättningar för människors välbefinnande och det i sig känns väldigt bra.

Vad betyder ni för Skinnskatteberg?

– Jag tror att vi betyder väldigt mycket för Skinnskatteberg, men samtidigt betyder Skinnskatteberg väldigt mycket för oss också. Att vi bedriver en kärnverksamhet på en sådan liten ort gör att det inte blir detsamma som i en storstad. Själen i bolaget finns kvar på ett annat sätt tror jag, dessutom arbetar medarbetarna längre här och känner en annan lojalitet. Tillsammans har vi byggt det bolag som Systemair är idag. Just nu arbetar vi med att lansera en ny plattform av luftbehandlingsaggregat som är en jätteviktig produkt för oss. Tajmingen är bra med tanke på debatten kopplad till pandemin om betydelsen av kvalitet på inomhusluft, berättar Sofia Rask, VD på Systemair Sverige avslutningsvis.