Malin Andersson,  verksamhetschef på Ekomuseum Bergslagen.

Bergslagens industrihistoria upplevs bäst på plats

Västmanland har en rik historia som tidigt präglats av järnbruk och industrialisering. Ekomuseum Bergslagen är ett nätverk av platser som varit viktiga för regionens kulturarv och passar för såväl historieintresserade som de som bara vill se natursköna platser.

Ekomuseum Bergslagen är en stiftelse som grundades 1986 för att motverka att Bergslagshistorien skulle försvinna in i glömska.

– Området har en historia som pågått i tusentals år och som betytt jättemycket för Sverige som land. På 1980-talet var många hyttor, gruvor och herrgårdar i förfall. Museets uppgift är därför att värna, vårda och visa det industrihistoriska kulturarvet i Bergslagen. Många har säkert sett våra skyltar även om de inte känner till oss, berättar Malin Andersson, verksamhetschef på Ekomuseum Bergslagen.

Spänner över sju kommuner

Ekomuseum betyder att byggnader inte flyttas utan att de är kvar där historien har utspelat sig. Området som ingår spänner över sju kommuner i två regioner och tar cirka två timmar att åka igenom från norr till söder.

– Om det låter övermäktigt kan man börja med att titta på museets hemsida och se alla besöksmål som finns med i nätverket. Kanske börja med det som är närmast eller om man attraheras av ett visst tema, som bruk eller gruvor. Ett annat tips är att hålla koll på kommunens evenemangskalender och se vad som händer på de olika platserna, säger Malin.

Museet drivs av de västmanländska kommunerna Fagersta, Hallstahammar, Norberg, Surahammar och Skinnskatteberg tillsammans med Ludvika och Smedjebacken i Dalarna samt länsmuseerna i Dalarna och Västmanland. Malin ger några tips på vad man kan besöka i Västmanland.

– Missa inte Engelsberg vars järnbruk blivit världsarv, dels för att det fanns så många sådana bruk i de här områdena förut som är viktiga att visa upp, dels för att det är unikt välbevarat. Där finns både hytta, smedja, herrgård, bostäder och ladugård. När man gått runt så förstår man hur ett järnbruk fungerade. Och det är väldigt vackert.

En annan sevärdhet är Strömsholms kanal.
– Där är det nu många som paddlar och åker båt. Men kanalen byggdes inte för rekreation utan för att frakta varor. Järnet fraktades ut och lyxvaror kom in den vägen. Kanalen är ett unikt byggnadsvårdsminne, där alla slussar byggs på gammalt sätt. Även utan båt kan man gå längs stranden och titta på slussarna och fundera på vad kanalen betytt för området. Järnet från Bergslagen bidrog mycket till Sveriges vinster i krig och att det blev ett rikt land.

3 000 år gammal historia

Gruvor är kanske det som förknippas starkast med järnbrytningen.

– I Norberg och Skinnskatteberg kan man se gamla gruvhål från olika tidsepoker. Alltifrån handhuggna gruvor till mer moderna gruvor. De här trakterna har blivit oerhört exploaterade eftersom malmen var så rik på järn. Och redan Gustav Vasa var en av de kungar som deltog i utbyggnaden av gruvdriften.
I Skinnskatteberg och utanför Fagersta tar historien oss tillbaka ända till järnåldern.

– Redan för 3000 år sedan började man smida järn i Röda jorden utanför Riddarhyttan. Platsens namn kommer av färgen på jorden, som invånarna förstod var så tung på grund av att den var så järnrik. De listade ut att de av sanden kunde göra smidbart järn. Det är svindlande att de åkte i båtar av stockar men samtidigt hade förmågan att göra järn, säger Malin.

Info på plats och på nätet

Alla platser som ingår i museet har informationsskyltar och ibland en brevlåda med broschyrer.

– Ofta bidrar även Länsstyrelsen eller ideella föreningar med information på plats. Men det varierar, vissa har mer information och på andra är det mer knapphändigt. I många fall kan man då istället läsa mer på Ekomuseums eller kommunens hemsida, berättar Malin.

Mat och spa i kulturarv

Sommartid har de flesta besöksmål öppet och det mesta är gratis att besöka. Vissa erbjuder guidade turer. På vintern är utbudet mer begränsat.

– Tyvärr är många av platserna inte så trevliga på vintern. Det skottas inte vid gruvhål och hyttor ligger alltid vid vatten där det blir iskallt. Men det går att få guidning även vintertid, om gruppen är beredd att klä på sig och planera i god tid. Det är också vissa av platserna som är aktiva på vintern, som Stenhuset i Surahammar och Borgåsund som nyligen vinterbonats och öppnat en restaurang.

Om ett företag eller annan grupp önskar ett mer omfattande besök i området kan museet även tipsa om hur man kan skräddarsy sin egen paketupplevelse.

– Vi är vana att utforma förslag utifrån beställarens önskemål och intressen. Det kan vara timmar eller dagar. Det går att övernatta, gå på spa, äta och fika inne i en del av kulturarven. Det är bara att höra av sig till oss så kan vi komma med tips och förmedla kontaktuppgifter, säger Malin Andersson avslutningsvis. 

Röda jorden, Riddarhyttan.
Blå grottan i Klackbergs gruvområde, Hyttan, världsarvet Engelsbergs bruk, Norberg.
Hyttan, världsarvet Engelsbergs bruk.
Herrgårdsflyglar och slaggstenstorn, världsarvet Engelsbergs bruk.