Åsa Svensson är en av Sveriges bästa tenninsspelare genom tiderna.

Åsa stannar aldrig upp eller tittar bakåt

Redan efter nionde klass slutade Åsa Svensson skolan för att satsa på en tenniskarriär. Och i femton år levde hon sitt liv på resande fot, tävlade på stora arenor, åtnjöt framgångar inom Grand Slam och mötte spelare som världsstjärnan Serena Williams. Idag driver hon tillsammans med sin man två padelhallar i Västerås.

 – Jag tänkte aldrig att jag skulle bli tennisproffs.Jag älskade att träna och jag älskade att vara med på resan. Det var det som gjorde att jag nådde så stora resultat. Den egna drivkraften tog mig dit jag kom, säger Åsa Svensson, en av Sveriges mest framgångsrika tennisspelare genom tiderna.

Tennisintresset fick hon från familjen under uppväxten i Surahammar.
– Pappa är från den generationen där alla spelade tennis, så jag hängde med honom och brorsan till tennisbanorna och då föddes intresset.

Tennis blev jobbet

Ur det lustfyllda och kravlösa växte så småningom en motivation fram och ett annat mål blev tydligt för Åsa.
– Jag kom med i några satsningar som förbundet gjorde och redan då innebar det att resa mycket. Mina föräldrar fick mig att förstå att jag stod vid ett vägskäl, om jag ville spela tennis på så hög nivå skulle det bli mitt jobb, ett hårt jobb. Det gjorde att jag tidigt fick lära mig att ta ansvar för mig själv och hantera både med- och motgång. Självklart märktes det att det var stor skillnad mot hur mina vänner hade det på hemmaplan. Men det var egentligen inget jag tänkte så mycket på. Från att jag var 15 år så var jag nästan ständigt ute på resande fot.

Topp 100 i världen

Under de åren rullade det bara på berättar Åsa. Lite hårdare blev det senare.
– När jag var 17 så var det en hel del av mina kamrater på touren som tröttnade och började på college istället för att kånka runt på tennisens bakgårdar. Då stod jag plötsligt ensam kvar, men fortsatte kämpa vidare. Det stora genombrottet kom när jag var 19 år och jag fick wild cards in i större turneringar. Jag fick chansen och levererade. Tillslut fick jag även en plats i Franska Öppna och kom upp till topp 100 i världen. Det var en otrolig känsla. Det stärkte mig mycket mentalt att jag hade kämpat vidare och tagit mig bort från de tråkiga spelplatserna, med lägre nivå på tävlingarna. Jag hade tagit mig igenom det skede i karriären som så många inte kommer förbi och orkat ta mig fram, berättar Åsa.

Enormt hårt slit

De knappa resurserna som Åsa hade för sitt spel, gjorde att hon oftast inte hade någon tränare med sig på turneringar.
– Jag tränade 4-5 timmar om dagen, och tänkte inte så mycket på skaderisken men klarade mig otroligt bra från skador. Kanske lärde jag känna min egen kropp och begränsningar bättre än om jag alltid haft en tränare med mig? Däremot var det ju ett enormt hårt slit, då allt handlade om att behålla sin position på världsrankningen för att få inbjudningar till turneringar. Och att det bara är upp till en själv hur man lyckas, det gör att man blir ganska luttrad. Allt baserades på resultat, det har präglat mig mycket än idag. Det är ju samtidigt på både gott och ont, för livet i sig består ju inte bara av prestationer.

Less på kringflackande

Hur var det när du bestämde dig för att sluta med tennisen?
– Jag avslutade det året jag fyllde 30 år. Tillslut blev jag skadad, tappade på rankingen och började förlora matcher mot yngre spelare. Det kändes för tufft att börja om på noll, där jag börjat när jag var 15 år. Jag var samtidigt inte less på tennis, det var bara att prestera mer själv som jag inte orkade mer. Jag och min man Niklas hade även levt kringflackande under lång tid, jag hade aldrig varit hemma mer än två veckor i sträck.

Nytt vägskäl i livet

Så du stod inför ett vägskäl i livet igen?
– Ja, jag kände lite, vad ska jag göra nu? Då blev jag ganska direkt gravid och fick samtidigt ett erbjudande att jobba med talangutveckling åt Svenska Tennisförbundet så det passade jättebra. Jag jobbade som coach i några år och åkte tillbaka till där allt började på Europas mindre arenor, fast nu som tränare till andra 15-16-åriga talanger. Det var nu fint att kunna ge andra talanger förutsättningar att våga och kunna satsa på sina tennisdrömmar.

Hantera rädsla

Åsa berättar att hon hela tiden haft en stark drivkraft framåt.
– Jag stannar inte upp och tittar tillbaka. Det gjorde jag aldrig under idrottskarriären heller. För mig handlar det alltid om att gå vidare, jag slänger mig djupt in i nästa utmaning. Men jag har fått kämpa för att klara av at hantera obekväma situationer, jag arbetade ett tag med idrottsspsykologer då jag var livrädd att gå ut på en centercourt. När jag var 35 år kom en ny utmaning då jag fick frågan om att bli kommentator på Eurosport. Det har varit en enorm möjlighet att arbeta med tennisen på elitnivå igen och att träffa alla mina motspelare från den tiden.

Har du aldrig tröttnat på tennis?
– Jo, efter ett tag tog jag en paus från allting. Sedan när Niklas började jobba för ett företag som säljare av konstgräs och beläggningar för padelbanor padelbanor så väcktes min nyfikenhet igen. Och då väcktes den där drivkraften i mig igen, det där med att det måste gå. Någonstans så tror jag att det alltid ordnar sig. Så vi blev delägare i en padelhall, fyllde den med massor av verksamhet där jag själv började dra igång kurser för att locka fler kvinnor till sporten. Män kastar sig oftare ut, men kvinnor vill gärna gå en kurs först. När vi fyllt den första hallen startade vi en till och det har gått lika bra det. Tack vare att vi har kunnat driva träning i föreningsform så har vi kunnat hålla nere avgifterna för barn & ungdomar i juniorverksamheten, så att barn och unga från alla familjer har möjlighet att spela här. Det är verkligen något jag brinner för, att ge alla lika chans till att lyckas och lära sig hur kul det är att satsa på en idrott. Därför känns det helt rätt med en padelhall här på Bäckby där inte lika många är aktiva i idrottsföreningar.

Idag har Åsa Svensson bytt tennis mot padel och driver två padelhallar i Västerås.

Idrott till företagande

Vad tar du med dig från elitidrottandet till livet som entreprenör?
– En god vän som är mental tränare har sagt till mig att den mentala styrkan från idrotten kommer hjälpa dig i ditt företagande och det känner jag igen. Ingen annan kommer göra jobbet åt en, precis som i idrotten. Det kommer med- och motgångar men jag vet att jag klarar av det extra jobbet som krävs när det går dåligt. Du jobbar hårt för att få ett kvitto, i idrotten vinner du. Det kvittot drivs jag av i företagandet också. Även om resultatet nu mer är möjligheten att skapa min egen trygghet och att styra över min egen tid.

Idrottens värderingar

Vad har idrotten betytt?
– Det har ju varit hela mitt liv. Det är mycket tennisen som gjort mig till den jag är idag. Så som detta med idrottens värderingar, att jobba hårt, att det är kul att prestera och att komma någonstans. Speciellt utpräglat blir det kanske i en individuell idrott. Men ja idrotten har ju gjort att jag kunnat kämpa mig fram från en liten ort som Surahammar till att få hela världen som arbetsfält och spela på världens främsta arenor, säger Åsa Svensson avslutningsvis.