Prestera mer och använd mindre energi

Inom idrottsrörelsen har betydelsen av psykologiska förberedelser och mental träning länge varit känt. Hur kan dessa insikter användas utanför idrottens värld? Framgång träffar den mentala träningens svenska förgrundsgestalt Lars-Eric Uneståhl som delar med sig av sina insikter om prestation.

Efter att under 1960-talet ha forskat om hypnos och självhypnos kom han 1969 att mynta begreppet mental träning. Efter att han 1973 disputerade på en avhandling i psykologi vid Uppsala universitet började han se att hans teorier kunde tillämpas på idrott. Idag är han still going strong och en legend inom mental träning, men samtidigt även kontroversiell. Efter att U21-landslaget för herrar sensationellt vann EM-guld 2015 kom Lars-Eric Uneståhls metoder att bli hett debatterade. Tränaren Håkan Ericson kom att lyfta fram Uneståhls betydelse för den oväntade prestationen och ville sprida metodiken till fler. Under åren som följt har därefter frågan om mental träning varit ett återkommande debattämne inom svensk press. Så det gör att det är i högsta grad aktuell 81-åring som Framgång fick en pratstund med.

– Jag driver tillsammans med min fru den Skandinaviska Ledarhögskolan sedan 1990. Där har vi sedan länge arbetat med undervisning på distans och onlineutbildningar som jag tror är framtidens utbildningsform. Mental träning går att träna på distans. Det var egentligen alltid varit min idé om än teknikerna att förmedla träningen på förändras. Sedan jag startade för 50 år sedan har 2,5 miljoner använt mina metoder. Av dessa har jag personligen bara träffat några tusen, berättar Lars-Eric Uneståhl.

Avslappning och prestation 

Hade ni hört honom prata under intervjun finns det stor chans att ni känt igen den. Ända sedan 1970 har han läst in avslappningsövningar som spridits på LP, kassettband samt numera Youtube och digitala ljudböcker. Relationen mellan avslappning och prestation är ett område Lars-Eric specialstuderat.

– När jag började titta på de här frågorna under 1970-talet så trodde man att graden av ansträngning var det som ledde till resultat. Jag samtalade med en 100-meterslöpare som var med på OS 1976. Han berättade att under loppet så började han tänka att han måste öka farten när han nått 50 meter. För att öka farten så började han ta i mer och då märkte han att farten istället minskade. Det här intresserade mig och jag började undersöka hur det här kunde komma sig. I ett forskningsprojekt jämförde jag då muskelspänningen hos landslaget och andra idrotter. Den enda skillnaden visade sig vara att de allra bästa var bättre på att slappna av i antagonisten – det vill säga den muskel som är motstående den muskel som utför ett arbete. Det här fick mig att förstå hur viktigt avslappning är för prestation. När du ska springa 100 meter så handlar det om att bara de muskler som används är spända, och att få alla andra muskler att bli avslappnade. För att lyckas nå den här avslappningen behöver den aktive skapa en mental bild av att springa över banan framgångsrikt.

Uträtta mer med mindre energi

Kunskapen om avslappningens värde har även betydelse för arbetslivet.

– Den här möjligheten att prestera mer, samtidigt som mindre energi används har blivit en jätteviktig insikt i näringslivet. Det möjliggör att du kan uträtta mer på samma tid och samtidigt bli mindre uttröttad. Ett annat område där jag också kunnat ta med mig erfarenheter från idrotten till arbetslivet gäller frågan om återhämtning. I ett forskningsprojekt på Karolinska Institutet jämfördes hur individer mådde av att arbeta kortare arbetstid eller övertid. Projektet visade att måendet i första hand inte var relaterat till arbetstiden utan till möjligheten till återhämtning. Behovet av återhämtning är minst lika stort inom arbetslivet som inom idrotten. Det är positivt att det nu finns ett stort intresse för att hitta effektiva metoder för återhämtning, både under dagen och natten. Ett exempel som kan nämnas är här frågan om sömn, där mängden sömn inte är avgörande utan kvaliteten. Har du en spänning i kroppen som du får av stress, så slappnar du inte av under sömnen och får då ingen djupsömn, och då får du inte samma återhämtning.

Flow

När det gäller de allra främsta prestationerna inom idrotten talas det ofta om flyt eller flow. Det här är ett tillstånd som intresserat Lars-Eric länge.

– När jag kom till Uppsala för att studera psykologi var jag själv idrottsman och hade funderat på vad det här flytet jag kunde känna ibland som idrottare var. Hur kan det vara så att min prestation varierar så mycket mellan olika tävlingar trots att förutsättningarna är desamma? När jag arbetade med landslag under den 1970-talet så var den första frågan jag ställde, hur ofta har ni flyt? Svaret jag fick var att det kommer ganska sällan och även att när de har flyt, vet de inte om det förrän efteråt. Och om de blir medveten om att de har flyt så försvinner det. Det är orsaken till att det inte går att försöka få flyt genom att anstränga sig. Istället behöver man hitta andra sätt att få flyt, det är här mental träning kommer in. När det gäller flyt så är det sällan något som det pratas om inom arbetslivet. Självklart är prestationsmålen annorlunda inom idrotten, men det finns arbetsmoment inom näringslivet där man skulle ha nytta av att känna flyt också.

Ledarskap

Ett annat område som Uneståhl arbetat mycket med gäller ledarskap, där mycket har förändrats genom åren.

– Historiskt har det varit en dominerande ledare som bestämmer över laget, med mer av ett auktoritärt ledarskap. Det här står i kontrast mot hur en modern coach ska arbeta, där det mer handlar om att hjälpa individer till egen insikt. När vi själva inser vad som behöver göras blir vi ofta mycket mer motiverade än om vi bara ska lyda och göra som någon annan säger. Ett exempel på någon som lyckades väl med detta moderna arbetssätt är Bengt ”Bengan” Johansson, coach för det så framgångsrika handbollslandslaget under 1990-talet. Han överlät många gånger mycket av beslutsfattandet till spelarna under kritiska lägen, vilket skapade mycket av den fantastiska motivationen i laget.

Prestera utan att tänka

Det låter som att det handlar mycket om kommunikation?

– Så är det. Något som jag tryckt mycket på är att man ofta kommunicerar på fel sätt. Här är det till exempel viktigt att se på den stora skillnaden mellan tränaren och coachens roll. Ibland blandar vi ihop begreppen i Sverige. Tränarens roll handlar om att utveckla någons förmåga. Coachens roll är att skapa inre och yttre förutsättningar för att få alla att använda det som man redan kan. De olika rollerna kräver helt olika typer av kommunikation. Coachen behöver kommunicera på ett sådant sätt att den aktive kan översätta orden till bilder. Under själva prestationen så vill man att den aktive ska ha flyt och bara prestera utan att tänka. I det läget kan taktikgenomgångar av en tränare precis innan match göra att en spelare tänker för mycket, tappar flytet och börjar prestera sämre. Ofta tror man att intellektuella instruktioner gynnar prestationen, men ofta blir det tvärtom. Typexemplet har vi i skidskytte där det för Hanna Öberg inte är en fördel att veta att hon skjuter för guld, tvärtom ökar risken att hon tänker på skjutvallen och då ökar risken att missa. När allt fungerar för en idrottare så talar de ofta om att de har ett flyt. Typiskt för det kan vara som för Armand Duplantis, när han satte världsrekord så sa han efteråt att han inte mindes hoppet. Det är ett bra tecken på att man har flyt. De här insikterna hade jag med mig när jag under 1990-talet införde mental träning på Polishögskolan. En av de viktigaste frågorna i utbildningen handlar om hur poliser kan förbereda sig för utmanande och kritiska situationer. Där hade märkt att många poliselever ”kunde tappa huvudet” och i kritiska situationer glömma de instruktioner de fått. När du blir stressad försvinner de intellektuella instruktionerna. Här kan mental träning hjälpa till så att hjärnan istället programmeras med rätt bilder så att man istället handlar automatiskt när du kommer i en sådan här situation, säger Lars-Eric.

Riv pyramiderna

Hur kan då de här resonemangen föras över till näringslivet?

– Ser man till hur näringslivet fungerar så saknas ofta tränarens roll. För sällan finns det tid att träna upp färdigheter, fokus läggs istället på att medarbetare förväntas prestera ”på matchen” i arbetet. Här tror jag mycket kan vinnas på om det läggs mer resurser på träning även i arbetslivet. När det gäller ledarskapet är jag glad att det coachande sättet har stärkts under den tid jag varit verksam. Jag hade bra kontakt med Janne Carlzon när han gick till SAS och hans bok Riv pyramiderna kom att bli en viktig milstolpe. Det var revolutionerande när han pratade om att föra ned beslutsfattandet från styrelserummen till de anställda som arbetar på golvet. Trots att boken kom ut 1985 används den faktiskt fortfarande som lärobok i management på Harvard University. Hela den filosofi som Janne Carlzon förde fram med att gå från att arbeta regelstyrt till att jobba målstyrt har betytt mycket för många. Avslutningsvis skulle jag vilja lyfta upp frågan om intuition i näringslivet. När jag har ställt frågan till företagsledningar om de fattar beslut på intuition så är det först ingen som erkänner att de gör det. Efter ett tag så erkände de alla att de fattade beslut per intuition men att de inte kunde gå till sin styrelse och säga att de fattat beslut på en magkänsla. Därför så försökte de istället hitta rationella argument för att kunna förklara och försvara intuitiva beslut inför sin styrelse. Här jag tror jag vi borde våga uppdatera intuitionens betydelse i beslutsfattande, säger Lars-Eric Uneståhl avslutningsvis.