AI för att demokratisera tillgången till affärsinformation

Serieentreprenören Jens Nylander har gjort sig ett namn med både konsumentprodukter som mp3-spelare och hörlurar och med digitala körjournaler i företaget Automile. Efter att Jens gjorde en exit i Automile har han de senaste åren ägnat sig åt hur AI kan användas för att analysera affärsinformation. Jens granskning av offentliga finanser med AI-motorn Ormeo har visat mer än 30 000 avvikelser i leverantörer till kommuner, regioner och myndigheter. Avvikelser som lett till en lång rad reportage och gör att Jens nämns som en av kandidaterna till Stora Journalistpriset.

Hur väcktes tanken att bygga AI-motorn Ormeo för att analysera dokument? 

– Redan för 20 år sedan frågade jag mig hur offentliga data kan användas till något nyttigt. Efter Automile så hade jag två spår som jag funderade att gå vidare med. Det ena spåret var elektrifiering, det andra AI. Då ett projekt inom elektrifiering handlar så mycket om infrastruktur och kräver en helt annan kapitalinsats så fortsatte jag istället på AI-spåret.

Jens har programmerat hela tjänsten själv  och resultatet är ett verktyg som kan analysera stora mängder affärsinformation, för att upptäcka avvikelser som tyder på medvetna felaktigheter eller misstag.  

– När det gäller självkörande bilar och generativ AI finns det en mångfald av projekt igång. Inom dokumentanalys har jag inte hittat någon tjänst som kan göra det som Ormeo gör. Debatten om AI i Sverige har ofta fokus på det som går att ta på, till exempel smarta robotar. För mig är det mer intressant hur AI kan användas för undersöka allt som ligger under ytan, för att exempelvis undvika bedrägerier. 

För att träna sitt verktyg behövde Jens lämpliga träningsdata. 

– Jag tyckte att årsredovisningar för Sveriges 1400 ICA-handlare var ett bra material att träna på. Totalt digitaliserade jag 13 000 bokslut under en tioårs-period. Det jag upptäckte då var att många handlare höll extra bolagsstämmor där det beslutades om en större utdelning. Resultatet är att de verkliga aktieutdelningarna inte syns hos upplysningstjänster som till exempel Allabolag. 

Jens Nylander gjorde med granskningen av ICA-handlarnas bokslut även premiär som grävande journalist där hans gräv följdes upp av en lång rad redaktioner. Nästa område Jens tog sig an var offentliga finanser. 

– Det jag gjort är att digitalisera alla register för fakturor som har skickats till offentliga aktörer. Undan för undan har jag betat av kommuner, kommunala bolag, regioner och myndigheter i Sverige. Data som sedan samkörs med affärsinformation om de företag som har skickat fakturorna för att hitta avvikelser. Det som jag hittat är allt från företag som fakturerat utan F-skatt, direktupphandlingar med dåliga avtal som bara är till fördel för säljaren till rena felköp och bedrägerier. Ett 30-tal kommuner har hört av sig och velat ha hjälp att analysera avvikelserna. Tron har varit att de har haft koll på sina leverantörer och avtal, jag har visat att det inte alls är fallet. 

Jens lyfter fram att hans granskningar av offentliga finanser visat att kontrollsystemen är för grunda.

– Idag har vi ett skyddssystem som endast gör en kontroll vid själva utbetalningstillfället. Kontrollen borde ju göras istället vid beställning, sedan är det för sent. Förhoppningsvis leder mina granskningar till att de här frågorna får ett mycket större fokus och att alla offentliga aktörer tar det här på allvar, idag leder alla felbeställningar, för dyra avtal med mera till ett enormt slöseri med skattemedel. 

Vad kommer hända med databasen över offentliga finanser? 

– För mig är det viktigt att den inte kommersialiseras utan att den hålls öppen för alla att söka i och tillgänglig för alla medborgare. Jag ser framför mig att den skulle kunna förvaltas av en stiftelse, eller till exempel drivas av någon av de stiftelseägda mediehusen som skulle kunna se ett värde i att den uppdateras kontinuerligt för att ge underlag för löpande granskningar. 

Jens lyfter fram att det idag finns en lucka i marknaden vad gäller relevant affärsinformation. 

– När vi som privatperson ska köpa en vara, så tittar vi på tjänster som Prisjakt för att läsa recensioner, leveransvillkor och pris. För ett företag som vill kontrollera en leverantör finns ännu ingen motsvarande tjänst, det enda som kreditsystem tar hänsyn till är hur företag sköter sin ekonomi, inget om hur många tvister ett företag befinner sig i, vad kunderna tycker eller kvaliteten på produkten som erbjuds. 

Vad kan göras åt det här problemet? 

– En idé kan vara en upplysningstjänst för företagsinformation som tar hänsyn till vad kunder tycker om en produkt, hur många juridiska tvister som företaget är i och allt det som du egentligen vill veta om ett företag, förutom dess ekonomiska status, innan du väljer att anlita det som leverantör. 

Om den idén blir din fjärde bolagsresa, hur stort tror du det kan bli?

– Jag ser ingen övre gräns. Idag har jag data om företag i sex länder, men jag kan växla upp min databas till 137 länder. Och jag ser inga hinder att den här tjänsten skulle kunna bli lika stor som någon av de globala tjänsterna för företagsinformation som finns idag. Till exempel kan vi jämföra med Dun & Bradstreet som har 7 000 anställda, och omsätter 2,16 miljarder dollar. Än så länge är det dock bara jag och min fru Cissi, som är redovisningsekonom, som arbetar med plattformen. Något jag tar med mig från resan med Automile är dock att jag inte kommer att kliva in för snabbt i USA. Jag kan Europa och genom att börja här så undviker man alla de problem som finns i USA, där varje delstat har sina egna regleringar. 

Du kallar AI-verksamheten för The Intelligence Company, varför det? 

– Intelligence står här för underrättelse snarare än intelligens. Bakgrunden är att historiskt är det underrättelsetjänster som har haft ett informationsövertag. Det som jag vill göra med The Intelligence Company är att ge alla en möjlighet att få ett informationsövertag. Ett typiskt område är börsnoterade bolag som idag borde bli bättre på att se om sitt hus och göra löpande kontroller av sin verksamhet så att de inte blir lika utsatta för attacker från blankare. 

Nu har du skapat en tjänst för dokumentanalys, ser du andra vita fläckar där AI borde användas mer? 

– Jag tycker det finns många tjänster vi använder idag som känns ålderdomliga. Ta exempelvis detta med ordbehandlare, varför måste vi öppna ett nytt fönster om vi ska Google på något? Nästan inget har hänt med de här tjänsterna de senaste 30 åren. Här tror jag det finns en stor potential att utveckla systemen med AI. 

Hur hinner du med allt, att göra dina egna granskningar, göra utbildningar, ställa upp i media och att utveckla plattformen vidare? 

– Jag har mer än fullt upp, så är det. Men jag har två dagar i veckan där jag lägger alla möten, resten av veckan fokuserar jag på att utveckla plattformen vidare och att publicera nyheter om granskningar, säger Jens avslutningsvis.