Gammal infrastruktur byggs om till hållbart energilager
Mälarenergi ska lagra 13 GWh fjärrvärme i ett vattenfyllt bergrum, som fungerar som en jättelik underjordisk termos. Det ska leda till ökad elproduktion i Västerås och minskat behov av fossileldade reservanläggningar.
Magnus Eriksson är affärsområdechef för Värme inom Mälarenergi.
– Vi har en stor anslutningsgrad till fjärrvärmenätet i Västerås, som ibland kallas för fjärrvärmestaden. Vi har levererat fjärrvärme sedan 60-talet och varit duktiga på att bygga ut fjärrvärmenätet när staden har vuxit.
På kraftvärmeverken i Västerås används ånga för att få både el och värme.
– Det är stora anläggningar som i praktiken kokar vatten för att få ånga som går in i en turbin. Turbinen är kopplad till en generator som levererar energi på elnätet. Ångan tar vi omhand och använder i elementen på fjärrvärmenätet. Nu ska vi även leverera värme från pannorna ner i bergrummet. När efterfrågan på värme är låg för vi ner värmen i bergrummet där den lagras genom att vattnet värms upp. När sedan behovet av el och värme är stort behöver vi inte bränna andra bränslen för att täcka upp utan tar värmen ur bergrummet till fjärrvärmenätet och kan istället fokusera på att producera el.
Magnus berättar att lagringen är ett svar på två utmaningar.
– Ena delen är att vi har gott om energi men utmaningar med effekt. Effekttoppar uppstår när mycket el förbrukas samtidigt, som när alla ska morgonduscha samtidigt eller när industrin startar upp för dagen. Dessutom för vi in allt mer förnyelsebara energikällor som är väderberoende. När det inte blåser eller solen skiner behöver elsystemet stödjas upp och jämnas ut. Den andra delen är att om något inträffar i basproduktionen när det är kallt och mycket elproduktion behövs måste vi ha reservanläggningar som går igång. När bergrummet tas i bruk kan vi lägga ner en sådan fossildriven reservanläggning. Det är en vinst både för hållbarheten och ekonomin. Vi har enbart förnyelsebara och återvunna bränslen i våra ordinarie anläggningar, som idag använder biobränsle, avfall och återvunnet trä.
Reservlager från kalla kriget
Kraftvärmeverket anlades 1963 och byggde då på olja och kol.
– På grund av oljekrisen och kalla kriget ansåg man att Sverige behövde ett stort reservlager av olja. Därför uppstod de här bergrummen som kunde lagra olja för ett års förbrukning av värme och el i Västerås. På 80-talet avvecklades de och har varit oanvända sedan dess. Då tömdes rummet på olja och fylldes med vatten. Mälarenergi har ändå fortsatt arrendera bergrummet av Västerås stad och så småningom väcktes frågan om vi själva kunde göra något med det här utrymmet. Svaret blev att vi kan göra det till en ackumulator eller en jättestor termos. Det är en hållbar dellösning på energi- och effektutmaningen och att producera el när det behövs.
Bergrummet består av tre långa skepp som vardera är 100 m långa och 25 m höga, vilket sammanlagt ger 300 000 kubikmeter. Det uppvärmda vattnet lämnar aldrig bergrummet utan allt sköts via en värmeväxlare mellan vatten från anläggningen och bergrummet.
– Förhoppningen är att bergrummet blir ett sätt att spara energi och bli mer flexibla. Även om det inte löser alla utmaningar så bidrar ökad flexibilitet till att hålla taxan på bra nivå och lägre klimatavtryck. Mälarenergi har som mål att nå nettonoll utsläpp av fossil koldioxid senast 2035. Det betyder att vi då inte längre ska tillföra någon koldioxid till atmosfären, utan tvärtom bidra till att den minskar. Det är våra kunder som kräver det och det här är en del av det arbetet. Jag började arbeta på Mälarenergi 2008. Sedan dess har vi investerat sex miljarder i att fasa ut fossila bränslen och bygga om till att enbart använda återvunna och förnyelsebara bränslen. Bergrummet är nästa steg i vår hållbarhetsresa.
När kommer den tas i bruk?
– Sommaren 2024 ska det vara klart och börja användas till hösten samma år. Det mesta av infrastrukturen är på plats i bergrummet. När vi påbörjade arbetet fick vi såga upp två meter tjocka betongpluggar som plomberat bergrummet de senaste 50 åren. Nu förseglar vi utrymmet igen. Det är ett jättehäftigt projekt som fått mycket uppmärksamhet, även internationellt. Att lagra energi i marken är inget nytt. Det finns liknande men mindre lösningar i Sverige och Finland håller på med ett liknande projekt utanför Helsingfors. Dem har vi haft mycket dialog med. Det finns gott om sådana här utrymmen från kalla krigets dagar som erbjuder möjligheter att nyttja gammal infrastruktur. Länsstyrelsen har bedömt att det inte kommer ha någon negativ påverkan på berget eller marken omkring, säger Magnus Eriksson avslutningsvis.