– På YH utbildas du med dina framtida kollegor

Vad gör du som omvärldsanalytiker?
– Jag tittar på trender som påverkar kompetensbehovet samt kokar ner det till vad för utbildningar som behövs inom YH, baserat på det utbud vi har idag och framtida behov. Mitt specialområde är just våra data- och IT-utbildningar samt efterfrågan på kompetens inom det området. Men jag arbetar även som samordnare för hela analytikergruppen och kan prata övergripande om efterfrågan på kompetens inom samtliga utbildningsområden.

Tanken med YH är att samtliga utbildningar ska leda till jobb, därför medverkar arbetslivet på olika sätt i alla utbildningar.

Jessica berättar mer om vad det är hon tittar på när hon undersöker arbetsmarknaden.

– Jag jobbar med olika underlag och tittar på rapporter, nyheter och statistik för att förstå vad det är som händer i samhället, jag undersöker vad det finns för trender. Jag träffar branschrepresentanter och regionala aktörer för att kolla ifall vår bild stämmer med deras bild.

Finns det en definierad roll för YH?
– På YH finns eftergymnasiala utbildningar som är 1-2 år. Skillnaden mot universitet/högskola är att YH ska bedrivas i en närmare samverkan med arbetslivet. Representanter från arbetslivet är med i ledningsgrupper och medverkar i olika utbildningar. Det nära samarbetet innebär att företag kan vara med och påverka utbildningar samt erbjuda studenter praktikplatser. Utbildningarna utvecklas i takt med att arbetslivets krav förändras och är därför alltid aktuella. YH-utbildningar kan bedrivas av alla typer av aktörer.

Allt från privata utbildningsföretag till kommuner, regioner och universitet/högskolor. Vår roll på myndigheten är bland annat att granska ansökningar för att starta en YH-utbildning och att ha tillsynsansvar.

Trender på arbetsmarknaden

Myndigheten utlyser statsbidrag som anordnare ansöker om för att bedriva yrkesutbildning i nära samverkan med arbetslivet genom att representanter från arbetslivet medverkar i utbildningens ledningsgrupp, eller föreläser på någon kurs eller tar emot på praktik (så kallat LIA). Syftet med yrkesutbildningarna är att de ska utgå ifrån arbetslivets behov, vilket är bra. Vi tycker det är viktigt att initiativet kommer ifrån arbetslivet och i ansökan beskriver utbildningsanordnaren hur efterfrågan på kompetens ser ut och hur behoven inte blir tillgodosedda av andra utbildningsformer.

Vilka trender ser man idag?
– I Västmanland är det väldigt tungt med företag inom industri, teknik och tillverkning. En stark trend som ofta dyker upp i våra dialoger med företag handlar om digitalisering. Vi ser samtidigt hur digitalisering slår igenom inte bara i teknikutbildningar utan även i andra utbildningar inom exempelvis hälso- och sjukvård, ekonomi och samhällsbyggnad. Det här med hur den digitala transformationen påverkar branscher och yrkesroller är något som har varit möjligt att fånga upp just genom att branscher och arbetslivet har varit så närvarande i yrkeshögskolan. Vi ser också att energiomställningen och klimatomställningen påverkar behoven av kompetens.

Hur jobbdrivande är trenderna?
– De nya teknikområden som är på gång just nu är additiv tillverkning (3D-skrivare), AR, AI, inbyggda system och sakernas internet. Inom de områdena finns det en stor kompetensbrist som kan locka fler unga till industrin. Vi ser även hur fler saker blir uppkopplade i och med en utbyggnad av 5G. Det är väldigt spännande och utbyggnaden innebär att det efterfrågas anställda med nya kompetenser. Vi har även sett att det är en stor brist på mjukvaruutvecklare.

En bidragande orsak är att digitaliseringen med ökad e-handel, digitala vårdmöten med mera har fått sig en skjuts framåt. Här kan YH-utbildningar spela en stor roll för att fylla behoven på arbetsmarknaden.

Vad är det som gör att en YH-utbildning blir lyckad?
– Arbetslivets medverkan är det som gör att utbildningen blir bra. Det skapar ett innehåll som hela tiden utvecklas. Av de som har tagit examen från YH har 87% fått ett jobb eller startat eget. Det är väldigt positiva siffror och vi har även sett en positiv trend i elevernas könsfördelning. För att skapa en jämnare fördelning män och kvinnor har vi tagit fram en jämställdhetsmetod för utbildningssamordnare. Idag är det exempelvis inom data/it-området 31% kvinnor, vilket är en ökning med 4% från tidigare, men vi vill kontinuerligt minska glappet.

Vad kan man göra ifall man inte har ett jobb idag?
– Gå in på yrkeshogskolan.se och titta på de utbildningar som finns. Eller så kan du kontakta en utbildningssamordnare där du bor och prata med dem eller prata med en studie- och yrkesvägledare. Var inte rädd för att titta brett. Väl på YH-utbildning sitter du förmodligen bredvid dina kollegor och du undervisas av en potentiell framtida chef. Det skapar ett helt annat förhållningssätt för en student, man kliver in utbildningen och vet att här sitter nätverket.

Jag vill tro att det ger ett annat perspektiv, man känner nästan att man är på ett nytt jobb från dag ett. Det är även det som gör att det är kul. Det är väldigt hands on, det gör att man lätt förstår nyttan och redan från första dagen får man träna på uppgifter som direkt kopplas till det framtida yrket. Jag kan jämföra med mina egna utbildningar som jag gått som var mer abstrakta och jag hade personligen gynnats av en utbildning med mer konkreta yrkesinriktade kurser, säger Jessica Sjönell, omvärldsanalytiker på MYH, avslutningsvis.