– Bli energiforskare om du vill påverka samhället till det bättre

Ingenjören och professorn Jerry Yan sysslar med några av samhällets största framtidsutmaningar, kopplat till energiförsörjning och hållbarhet. De stora utmaningarna och chansen att påverka samhället är det som gör arbetet så spännande.

Jerry Yan växte upp i en ingenjörsfamilj i Kina på 60-talet och när han själv skulle börja på universitetet kändes det naturligt att slå in på samma bana som sin pappa. 1989 blev han inbjuden till KTH i Stockholm som gästforskare och doktorerade sedan i energiteknik år 1991. Det som var planerat att bara bli två år har nu mer än 30 år senare blivit hans nya hemland. Idag är han världens högst rankade forskare inom sitt område och sedan 15 år tillbaka redaktör för den ansedda tidskriften Applied Energy.

– Min forskning är nära kopplad till de stora framtidsfrågorna, med allt från klimatförändringar, koldioxidhalterna i atmosfären till frågor om framtidens mobilitet och hållbarhet. Att arbeta med energiomställningen som vi gör just nu är verkligen intressant och ett område där det händer så mycket, men även utmanande vilket förstås är stimulerande. Å andra sidan, när jag började studera var det ingen som ansåg att energi var ett spännande ämne. Det var mer av ett tradionellt ämne knutet till energiindustrin än till samhällsutmaningarna. Men när jag kom till Sverige började det förändras och nu ses det som en fråga som har enormt stor inverkan på samhället i och med miljökrisen och andra samhällsproblem. Det är det jag gillar, det är stimulerande med så många utmaningar som behöver lösas inom elanvändning.

Forskning utan gränser

Efter arbete som professor på både KTH och Luleå Tekniska Universitet fick Jerry en professors-tjänst på Mälardalens Högskola år 2005, och efter att ha delat tiden mellan MDH och KTH så arbetar han sedan förra året heltid på MDH.

–Vi har en väldigt dynamisk forskningsmiljö här i Västerås, utan en tydligt avgränsad arbetsgrupp vilket skapar en stor öppenhet. Det finns en stor vinst i vad man kan kalla forskning utan gränser. Det skapar intressanta samarbeten, internationella utbyten och ger ett stort inflöde av nya idéer och synsätt. I Sverige verkar många ha bilden att äldre universitet är bättre men de är också mer traditionsbundna. Om man jämför KTH och MDH, har vi här fler samarbeten och framförallt en starkare lokal förankring. Det blir annorlunda i en större stad som Stockholm. Nu när MDH blir ett universitet kommer det ytterligare förstärka möjligheterna till internationella samarbeten.

Världsledande forskning

Annars tycker inte Jerry att utnämningen till universitet förändrar särskilt mycket för hans del.

– Vi bedriver redan världsledande forskning med mycket goda resultat. Men det är klart att ökade anslag är viktigt. Min förhoppning är att det främst satsas på att utveckla lärosätets kärnverksamheter forskning och utbildning, och att inte för mycket läggs på ökade overheadkostnader. Och att vi behåller vår profil och inte sneglar för mycket på andra universitet.

Vilken betydelse spelar samverkan mellan näringsliv, stat och forskning för att lösa framtidsfrågor?

– En av anledningarna till att jag tog tjänsten på MDH är faktiskt det nära samarbetet med industrin här. Västerås är verkligen Sveriges energihuvudstad. Det ger oss möjlighet att tillsammans med industrin testa om vår forskning är applicerbar och fungerar i praktiken. Vi arbetar ju inte bara med teoretisk forskning utan försöker hitta lösningar på en rad konkreta utmaningar inom energiområdet. Det gör att samarbete med ingenjörer på ledande energiföretag tillför en helt ny dimension. Samarbetet med industrin verifierar inte bara vår forskning utan gör också forskningen bättre. Om du är öppensinnad och tar in feedback har du lättare att få inspirationen till nya idéer. Det gäller inte bara i relation till industrin utan även till beslutsfattare och andra professioner i samhället. När du möter personer med andra perspektiv ger det en viktig input till forskningen.

Hur lång tid kan det ta från forskning till att det tillämpas?

– Det skiljer sig förstås mellan olika forskningsprojekt. Men ett intressant exempel är från år 2000 då vi på KTH undersökte hur man kunde fånga in koldioxid från fabriker. Samtidigt hade vi ett forskningsprojekt som handlade om energiutvinning från biomassa. Då kom jag tillsammans med en doktorand på tanken, kan vi sammanföra de här två delarna: att fånga in koldioxid från fabriker och lagra det i biomassa. Då var det ett revolutionerande koncept när vi skrev en artikel om det och var faktiskt en av de första forskargrupperna i världen som introducerade tekniken för att kunna nå det som kallas BECSS (bio-energisystem med infångning och lagring av koldioxid), en av teknikerna för att nå negativa koldioxidutsläpp. Idag är det här en del av den svenska regeringens politik, och en viktig del för att Sverige till 2045 skall nå det som kallas nettonollutsläpp av växthusgaser. I andra projekt går det förstås ännu snabbare när vi i forskningen till exempel hittar nya sätt att optimera befintliga processer.

Vad ser du som de viktigaste framtidsfrågorna för samhället att lösa och vilken roll spelar din forskning?

– Energi är en jätteviktig fråga i relation till den framtida utvecklingen och inte minst Sveriges förmåga att nå utsläppsmålen. Där är målet att bli fossilfria en ny stor utmaning, det är lätt att säga men svårare att genomföra. Förnyelsebara energislag är mer variabla från dag till dag. Det gör att vi måste förändra vårt energisystem så att det blir mer flexibelt och kan hantera att vinden inte blåser varje dag och att solen inte är lika stark varje dag. Och vi behöver integrera konsumenter i energisystemet på ett annat sätt än tidigare. När vi går över från bensinbilar till elbilar så förändras också energibehovet. Ett område som vi jobbar med är nya sätt att lagra energi. Även om vi inte vet när den tekniken kommer att slå igenom så kan vi säga att genomslaget för nya energislag har gått mycket snabbare än vad någon kunde förutse för 30 år sedan. Normalt är myndigheter överdrivet positiva i sina förutsägelser, men alla var då alldeles för konservativa. Förnybara energislag är idag mainstream och utvecklingen går väldigt fort. Hårdvarukostnaderna halveras i princip vart tredje år. Vår forskning visar också att även om vi skulle ta bort subventioner skulle förnybara energislag konkurrera ut fossila energislag som har många dolda subventioner.

Känner du en oro inför framtiden?

– Jag känner stor tillförsikt inför framtiden, men så arbetar jag också konkret med framtidens utmaningar. Om man är intresserad av att påverka samhället kan jag verkligen rekommendera att arbeta med energifrågan. Det finns många utmaningar som du kan få möjlighet att arbeta med och konkret bidra till en positiv samhällsförändring. Det är såklart väldigt stimulerande.

Fokus på samarbete

Efter 30 år i Sverige ser Jerry det som sitt hem och där han kommer bo även som pensionär, även om han konstaterar att hans barn är mer svenska än han själv.

– Svensk forskningskultur är väldigt annorlunda, även om mitt arbete sker i en internationell arbetsmiljö. Det är bra, mångfald leder till fler och bättre idéer och samarbeten. I Sverige fokuserar vi mer på laget och samarbeten än vad man gör i många andra länder. Det underlättar också vid inter-nationella samarbeten. En taiwanesisk gästforskare jag arbetade med var förundrad över hur avspänd atmosfären är här och undrade varför vi inte tävlade eller konkurrerade med varandra. Det gäller att hitta balansen, ibland behöver människor motiveras till att konkurrera och bli bäst men det får inte ta över fokus för det större målet. Tävlandet i den svenska forskningskulturen sker främst genom samarbete istället för konkurrens.

Vad tycker du om att arbeta i Västerås som stad?

– Jag bor fortfarande i Stockholm och ser att Västerås som en något mindre stad har många fördelar. För två år sedan arrangerade vi en stor energikonferens här och vi fick mycket positiv feedback från deltagarna. Att ha en stor konferens i en mindre stad passar bra, det skapar en annan närhet. Vi samarbetade med flera lokala restauranger, i stället för catering fick konferensdeltagarna lunchkuponger och kunde välja fritt var de ville äta. Det gjorde att det blev ett helt annat möte med staden, västeråsare och mellan deltagarna. Sedan hade vi en tävling där de som deltagit i konferensen fick skicka in sina bästa bilder från besöket i Västerås. Det var ett trevligt sätt att återkoppla med varandra, då de flesta inte har möjlighet att återvända igen. Västerås är en spännande stad där mycket är under utveckling, säger Jerry Yan avslutningsvis.